Parodia calvescens
Version från den 28 juni 2023 kl. 19.32 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' |auktor = (N.Gerloff & A.D.Nilson) Anceschi & Magli |year = 2012 |altrubrik = |bild = |bildtext = |subclass = Angiospermae |supord = Eudicotyledonae |ord = Caryophyllales |fam = Cactaceae |subfam = Cactoideae |tribus = Notocacteae |genus = Parodia |undergrupp= Notocactus |link = {{PAGENAME}} }} '''''Parodia calvescens''''' är en art i sydkaktussläktet i familjen ka...')
Parodia calvescens (N.Gerloff & A.D.Nilson) Anceschi & Magli 2012 | |
Undergrupp | Notocactus |
Släkte | Parodia |
Tribus | Notocacteae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Parodia calvescens är en art i sydkaktussläktet i familjen kaktusväxter.
Denna art är solitärväxande. Den är tillplattat klotformad till klotformad, gråaktigt blågrön, upp till 8,5 centimeter hög och 7 till 15 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 13 till 27 vågiga åsar. Som ung har den ett fåtal små, vita radiärtaggar i varje areol, men taggarna försvinner helt med tiden.
Blommorna är skålformade och 3,5 centimeter i diameter. Färgen är gulvit och svalget är mörkrött. Ståndarna är lila och knapparna guldgula. Märket är rödbrunt till mörklila. Frukten blir drygt 1 centimeter lång och är först vitaktig och senare rosa. Fröna är små och mörkbruna.
Utbredningsområdet är i södra Brasilien och nordöstra Argentina.
Synonymer
- Notocactus calvescens N.Gerloff & A.D.Nilson 1994
- Wigginsia calvescens (N.Gerloff & A.D.Nilson) Font 2007
Referenser
- Anceschi, Giovanna & Magli, Alberto. (2018). "A synopsis of the genus Parodia Spegazzini s.l. (Cactaceae)". Bradleya. 36. 70-161. doi:10.25223/brad.n36.2018.a9
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-28.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-28].