Neotinea ustulata: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 15: Rad 15:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''Krutbrännare''' är en [[orkidé]] som blir mellan 10 och 20 centimeter hög. [[Bladen]] är grågröna och sitter i en rosett vid marken. [[Blommorna]] är ganska små och sitter i ett ax överst på stjälken. Blomfärgen är vit eller ljust rosa med rödrosa prickar på den förhållandevis stora läppen. Sporren är kort och säckformig. De outslagna blommornas svartröda färg ger axets topp ett brunsvett utseende och det är detta som har gett växten dess svenska namn.
'''Krutbrännare''' är en [[orkidé]] i [[tätnyckelsläktet]].
 
Krutbrännare blir mellan 10 och 20 centimeter hög. [[Bladen]] är grågröna och sitter i en rosett vid marken.  
 
[[Blommorna]] är ganska små och sitter i ett ax överst på stjälken. Blomfärgen är vit eller ljust rosa med rödrosa prickar på den förhållandevis stora läppen. [[Sporren]] är kort och säckformig. De outslagna blommornas svartröda färg ger axets topp ett brunsvett utseende och det är detta som har gett växten dess svenska namn.
 
Utbredningsområdet är i [[Europa]], [[västra Sibirien]] och [[Kaukasus]]. I Sverige förekommer den sällsynt på [[Öland]] och [[Gotland]] samt i [[Skåne]]. Dess [[habitat]] är på torr och kalkrik mark.
 
== Varietet ==
* ''Neotinea ustulata'' var. ''aestivalis'' <small>(Kümpel) Tali, M.F.Fay & R.M.Bateman 2006</small>


Krutbrännarens [[habitat]] är på torr och kalkrik mark. I Sverige förekommer den sällsynt på [[Öland]] och [[Gotland]] samt i [[Skåne]]. Utbredningsområdet är för övrigt i [[Europa]] och österut i [[Sibirien]] och [[Kaukasus]].


<gallery perrow=3>
<gallery perrow=3>
Rad 26: Rad 34:


== Synonymer ==
== Synonymer ==
* ''Orchis ustulata''
* ''Odontorchis ustulata'' <small>(L.) D.Tyteca & E.Klein 2008</small>
* ''Orchis amoena'' <small>Crantz 1769</small>
* ''Orchis columnae'' <small>F.W.Schmidt 1795</small>
* ''Orchis hyemalis'' <small>Raf. 1817</small>
* ''Orchis imbricata'' <small>Vest 1824</small>
* ''Orchis parviflora'' <small>Willd. 1805</small>
* ''Orchis ustulata'' <small>L. 1753</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 42: Rad 56:
|libris=793945
|libris=793945
}}
}}
* {{Kew|pers=R.Govaerts, P.Bernet, K.Kratochvil, G.Gerlach, G.Carr, P.Alrich, A.M.Pridgeon, J.Pfahl, M.A.Campacci, D.Holland Baptista, H.Tigges, J.Shaw, P.Cribb, Alex George, K.Kreuz, J.Wood|fam=Orchidaceae|dat=2013-12-15}}
* {{POWO|2022-10-16}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-10-16}}
* {{SKUD|70277|krutbrännare}}
</small>
</small>
[[Kategori:Neotinea|ustulata]]
[[Kategori:Neotinea|ustulata]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i Europa]]
[[Kategori:Växter i norra Europa]]
[[Kategori:Växter i norra Europa]]
[[Kategori:Växter i Danmark]]
[[Kategori:Växter i Danmark]]
Rad 61: Rad 76:
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Portugal]]
[[Kategori:Växter i Spanien]]
[[Kategori:Växter i Spanien]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
Rad 72: Rad 88:
[[Kategori:Växter i Vitryssland]]
[[Kategori:Växter i Vitryssland]]
[[Kategori:Växter i Baltikum]]
[[Kategori:Växter i Baltikum]]
[[Kategori:Växter på Krim]]
[[Kategori:Växter i centraleuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i centraleuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i östeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i östeuropeiska Ryssland]]
Rad 77: Rad 94:
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i Asien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i västra Sibirien]]
[[Kategori:Växter i västra Sibirien]]

Nuvarande version från 16 oktober 2022 kl. 13.34

Neotinea ustulata
(L.) R.M.Bateman ,Pridgeon & M.W.Chase 1997
Krutbrännare
Neotinea ustulata (spikes).jpg
Släkte Neotinea
Undertribus Orchidinae
Tribus Orchideae
Underfamilj Orchidoideae
Familj Orchidaceae
Ordning Asparagales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Krutbrännare är en orkidé i tätnyckelsläktet.

Krutbrännare blir mellan 10 och 20 centimeter hög. Bladen är grågröna och sitter i en rosett vid marken.

Blommorna är ganska små och sitter i ett ax överst på stjälken. Blomfärgen är vit eller ljust rosa med rödrosa prickar på den förhållandevis stora läppen. Sporren är kort och säckformig. De outslagna blommornas svartröda färg ger axets topp ett brunsvett utseende och det är detta som har gett växten dess svenska namn.

Utbredningsområdet är i Europa, västra Sibirien och Kaukasus. I Sverige förekommer den sällsynt på Öland och Gotland samt i Skåne. Dess habitat är på torr och kalkrik mark.

Varietet

  • Neotinea ustulata var. aestivalis (Kümpel) Tali, M.F.Fay & R.M.Bateman 2006


Synonymer

  • Odontorchis ustulata (L.) D.Tyteca & E.Klein 2008
  • Orchis amoena Crantz 1769
  • Orchis columnae F.W.Schmidt 1795
  • Orchis hyemalis Raf. 1817
  • Orchis imbricata Vest 1824
  • Orchis parviflora Willd. 1805
  • Orchis ustulata L. 1753

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-10-16.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-10-16].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - krutbrännare - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9