Lobivia pentlandii: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Echinopsis pentlandii''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (W.J.Hooker) Salm-Dyck ex [[A.Dietr.]]
|auktor    = (Hook.) [[Britton]] & [[Rose]]
|year      = 1846
|year      = 1922
|altrubrik = Syskonsjöborrekaktus <ref>{{SKUD|19581|syskonsjöborrekaktus}}</ref>
|altrubrik = Syskonsjöborrekaktus
|bild      = Lobivia pentlandii JK 209.jpg
|bild      = Lobivia pentlandii JK 209.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
Rad 14: Rad 14:
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Trichocereeae
|tribus    = Trichocereeae
|genus    = Echinopsis
|genus    = Lobivia
|undergrupp= Lobivia
|link      = {{PAGENAME}}
|link      = Echinopsis pentlandii
}}
}}
'''Syskonsjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[sjöborrekaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga [[habitat]] i [[Anderna]], från södra [[Peru]] till norra [[Bolivia]]. Den är vanligtvis tuvbildande där varje stam är [[klotformad]] till oval med insjunken topp och varierar mycket i storlek men blir upp till 12 centimeter i diameter. Huden är ljusgrön med blåaktiga nyanser.  
'''Syskonsjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[lobiviasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i [[Anderna]], från södra [[Peru]] till norra [[Bolivia]]. Den är vanligtvis tuvbildande där varje stam är [[klotformad]] till oval med insjunken topp och varierar mycket i storlek men blir upp till 12 centimeter i diameter. Huden är ljusgrön med blåaktiga nyanser.  
 
Syskonsjöborrekaktusen är uppdelad i 12 till 15 höga [[åsar]] som har djupa tvärgående fåror vilket bildar långa vassa yxformade [[vårtor]]. I fårorna sitter [[areolerna]] 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas taggar som varierar mycket i antal och längd. Taggarna består av 0 till 1 [[centraltagg]] som blir 3 till 9 centimeter långa. Runt den eventuella centraltaggen sitter 5 till 15 [[radiärtaggar]] som är gulbruna och blir upp till 3 centimeter långa. De är bakåtkrökta. [[Blomman]] är kort trattformad och är öppen under dagen. Den varierar mycket till färgen och kan vara från rosalila till orange till gul och har ofta ett ljusare svalg. Blomman blir 4 till 6 centimeter lång och har en relativt kraftig blompip som blir upp till 1 centimeter i diameter. [[Frukten]] är klotformad och blir 1 till 1,2 centimeter i diameter.<ref>{{bokref|efternamn=Anderson|förnamn=Edward F
|titel=The cactus family|år=2001|utgivare=Timber Press|utgivningsort=Portland, Or.|språk=eng
|isbn=0-88192-498-9|libris=6243496|sid=276-277}}</ref>


Syskonsjöborrekaktusen är uppdelad i 12 till 15 höga [[åsar]] som har djupa tvärgående fåror vilket bildar långa vassa yxformade [[vårtor]]. I fårorna sitter [[areolerna]] 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas taggar som varierar mycket i antal och längd. Taggarna består av 0 till 1 [[centraltagg]] som blir 3 till 9 centimeter långa. Runt den eventuella centraltaggen sitter 5 till 15 bakåtkrökta [[radiärtaggar]] som är gulbruna och blir upp till 3 centimeter långa. [[Blomman]] är kort [[trattformad]] och är öppen under dagen. Den varierar mycket till färgen och kan vara från rosalila, orange till gul och har ofta ett ljusare svalg. Blomman blir 4 till 6 centimeter lång och har en relativt kraftig blompip som blir upp till 1 centimeter i diameter. [[Frukten]] är klotformad och blir 1 till 1,2 centimeter i diameter.
== Synonymer ==
== Synonymer ==
Denna art varierar väldigt mycket i de olika bestånden och har blivit beskriven under många namn genom åren. Fältstudier visar att ingen av dessa synonymer förtjänar att få vara en fristående art eller underart.
{|
{|
|-valign=top
|-valign=top
|
|
:''Echinocactus pentlandii'' <small>W.j.Hooker 1844</small>
:''Echinocactus pentlandii'' <small>W.J.Hooker 1844</small>
:''Lobivia pentlandii'' <small>(W.J.Hooker) Britton & Rose 1922</small>
:''Echinopsis pentlandii'' <small>(W.J.Hooker) Salm-Dyck ex A.Dietr. 1846</small>
:''Echinopsis scheeri'' <small>Salm-Dyck 1850</small>
:''Echinopsis scheeri'' <small>Salm-Dyck 1850</small>
:''Lobivia scheeri'' (<small>Salm-Dyck) Rausch 1992</small>
:''Lobivia scheeri'' (<small>Salm-Dyck) Rausch 1992</small>
Rad 58: Rad 53:
|}
|}
== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
* {{bokref
|efternamn=Britton
|förnamn=Nathaniel Lord
|medförfattare=Rose Joseph Nelson
|titel=The Cactaceae: descriptions and illustrations of plants of the Cactus family. Vol. 3
|serie=Carnegie Institution of Washington publication, 0099-4936 ; 248:3
|år=1922
|utgivningsort=Washington
|språk=eng
|libris=1497262
}}
* {{Bokref/NCL|sid=}}
* {{Bokref/TCF|sid=}}
* {{POWO|2022-12-05}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-05}}
* {{SKUD|19581|syskonsjöborrekaktus}}
</small>


[[Kategori:Echinopsis|pentlandii]]
[[Kategori:Lobivia|pentlandii]]
[[Kategori:Echinopsis subsect. Lobivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
Rad 69: Rad 80:
[[Kategori:Kaktusar i Peru]]
[[Kategori:Kaktusar i Peru]]
[[Kategori:Kaktusar i Puno]]
[[Kategori:Kaktusar i Puno]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Peru]]
[[Kategori:Växter i Peru]]
[[Kategori:Växtarter]]

Nuvarande version från 5 december 2022 kl. 16.51

Lobivia pentlandii
(Hook.) Britton & Rose 1922
Syskonsjöborrekaktus
Lobivia pentlandii JK 209.jpg
Släkte Lobivia
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Syskonsjöborrekaktus är en art i lobiviasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i Anderna, från södra Peru till norra Bolivia. Den är vanligtvis tuvbildande där varje stam är klotformad till oval med insjunken topp och varierar mycket i storlek men blir upp till 12 centimeter i diameter. Huden är ljusgrön med blåaktiga nyanser.

Syskonsjöborrekaktusen är uppdelad i 12 till 15 höga åsar som har djupa tvärgående fåror vilket bildar långa vassa yxformade vårtor. I fårorna sitter areolerna 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas taggar som varierar mycket i antal och längd. Taggarna består av 0 till 1 centraltagg som blir 3 till 9 centimeter långa. Runt den eventuella centraltaggen sitter 5 till 15 bakåtkrökta radiärtaggar som är gulbruna och blir upp till 3 centimeter långa. Blomman är kort trattformad och är öppen under dagen. Den varierar mycket till färgen och kan vara från rosalila, orange till gul och har ofta ett ljusare svalg. Blomman blir 4 till 6 centimeter lång och har en relativt kraftig blompip som blir upp till 1 centimeter i diameter. Frukten är klotformad och blir 1 till 1,2 centimeter i diameter.

Synonymer

Echinocactus pentlandii W.J.Hooker 1844
Echinopsis pentlandii (W.J.Hooker) Salm-Dyck ex A.Dietr. 1846
Echinopsis scheeri Salm-Dyck 1850
Lobivia scheeri (Salm-Dyck) Rausch 1992
Lobivia boliviensis Britton & Rose 1922
Lobivia higginsiana Backeb. 1933
Lobivia wegheiana Backeb. 1933
Echinopsis hardeniana Boed. 1935
Lobivia hardeniana (Boed.) Boed. 1935
Echinopsis pentlandii ssp. hardeniana (Boed.) G.Navarro 1996
Lobivia argentea Backeb. 1935
Lobivia leucorhodon Backeb. 1935
Lobivia leucoviolacea Backeb. 1935
Lobivia raphidacantha Backeb. 1935
Lobivia varans Backeb. 1935
Lobivia schneideriana Backeb. 1937
Lobivia aculeata Buin. 1941
Lobivia brunneo-rosea Backeb. 1957
Lobivia lauramarca Rauh & Backeb. 1957
Lobivia aurantiaca Backeb. 1959, nom. inval.
Lobivia johnsoniana Backeb. 1959
Lobivia titicacensis Cárdenas 1959
Lobivia multicostata Backeb. 1963, nom. inval.
Lobivia larae Cárdenas 1964
Echinopsis pentlandii ssp. larae (Cárdenas) G.Navarro 1996
Lobivia omasuyana Cárdenas 1965

Referenser

  • Britton, Nathaniel Lord; Rose Joseph Nelson: The Cactaceae: descriptions and illustrations of plants of the Cactus family. Vol. 3, Washington 1922, Carnegie Institution of Washington publication, 0099-4936 ; 248:3 (eng). Libris. 
  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-05.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-05].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - syskonsjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9