Lobivia obrepanda: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
m (Christer Johansson flyttade sidan Echinopsis obrepanda till Lobivia obrepanda: Ny systematik enl. POWO) |
||
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik = '' | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = (Salm-Dyck) [[ | |auktor = (Salm-Dyck) [[Schlumpb.]] | ||
|year = | |year = 2012 | ||
|altrubrik = Yxsjöborrekaktus | |altrubrik = Yxsjöborrekaktus | ||
|bild = Echinopsis obrepanda1b.MW.jpg | |bild = Echinopsis obrepanda1b.MW.jpg | ||
|bildtext = | |bildtext = | ||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|subfam = Cactoideae | |subfam = Cactoideae | ||
|tribus = Trichocereeae | |tribus = Trichocereeae | ||
|genus = | |genus = Lobivia | ||
|link = {{PAGENAME}} | |||
|link = | |||
}} | }} | ||
'''Yxsjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[ | '''Yxsjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[lobiviasläktet]], [[familjen]] [[kaktusväxter]] och har sitt naturliga utbredningsområde i de [[bolivianska]] departementen [[Chuquisaca]], [[Cochabamba]], [[Santa Cruz, Bolivia|Santa Cruz]] och [[Tarija]]. Den är vanligtvis [[solitärväxande]] men kan bilda tuvor med åldern. Stammen är platt [[klotformad]] och blir upp till 20 centimeter i diameter. Huden är blank och mörkgrön till grågrön. | ||
Yxsjöborrekaktusen är uppdelad i 13 till 18 skarpa [[åsar]] som i sin tur är uppdelade i yxformade [[vårtor]]. I fördjupningarna längs åsarna sitter grå [[areoler]] 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolerna utvecklas något krökta taggar som är vita till brunaktiga. Taggarna består av 1 till 3 [[centraltaggar]] som har krökta spetsar och blir 2 till 5 centimeter långa. Ibland saknas centraltaggen helt. Runt centraltaggarna sitter 6 till 13 [[radiärtaggar]] som blir upp till 1 centimeter långa. De flesta sitter arrangerade likt kammar. [[Blomman]] är vit och blir 10 till 20 centimeter lång samt dofta persilja. De inre [[kronbladen]] är uppåtkrökta och de yttre spretar. Blompipen är något krökt. [[Frukten]] är klotformad och havltorr då den mognat. | Yxsjöborrekaktusen är uppdelad i 13 till 18 skarpa [[åsar]] som i sin tur är uppdelade i yxformade [[vårtor]]. I fördjupningarna längs åsarna sitter grå [[areoler]] 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolerna utvecklas något krökta taggar som är vita till brunaktiga. Taggarna består av 1 till 3 [[centraltaggar]] som har krökta spetsar och blir 2 till 5 centimeter långa. Ibland saknas centraltaggen helt. Runt centraltaggarna sitter 6 till 13 [[radiärtaggar]] som blir upp till 1 centimeter långa. De flesta sitter arrangerade likt kammar. [[Blomman]] är vit och blir 10 till 20 centimeter lång samt dofta persilja. De inre [[kronbladen]] är uppåtkrökta och de yttre spretar. Blompipen är något krökt. [[Frukten]] är klotformad och havltorr då den mognat. | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
{| | |||
|-valign=top | |||
| | |||
:''Echinocactus obrepandus'' <small>Salm-Dyck 1845</small> | :''Echinocactus obrepandus'' <small>Salm-Dyck 1845</small> | ||
:''Pseudolobivia obrepanda'' <small>(Salm-Dyck) Backeb. ex Krainz 1942</small> | :''Pseudolobivia obrepanda'' <small>(Salm-Dyck) Backeb. ex Krainz 1942</small> | ||
:''Echinopsis obrepanda'' <small>(Salm-Dyck) K.Schum. 1894</small> | |||
:''Pseudolobivia fiebrigii'' <small>(Gürke) Backeb. ex Krainz 1942</small> | |||
:''Echinopsis fiebrigii'' <small>Gürke 1905</small> | :''Echinopsis fiebrigii'' <small>Gürke 1905</small> | ||
:''Pseudolobivia carmineoflora'' <small>G.Hoffmann & Backeb. 1959, [[nom. inval.]]</small> | :''Pseudolobivia carmineoflora'' <small>G.Hoffmann & Backeb. 1959, [[nom. inval.]]</small> | ||
:''Echinopsis carmineoflora'' <small>(G.Hoffmann & Backeb.) H.Friedrich 1974, nom. inval.</small> | :''Echinopsis carmineoflora'' <small>(G.Hoffmann & Backeb.) H.Friedrich 1974, nom. inval.</small> | ||
:''Echinopsis tapecuana'' <small>F.Ritter 1965</small> | :''Echinopsis tapecuana'' <small>F.Ritter 1965</small> | ||
:''Echinopsis obrepanda'' ssp. ''tapecuana'' <small>(F.Ritter) G.Navarro 1996</small> | :''Echinopsis obrepanda'' ssp. ''tapecuana'' <small>(F.Ritter) G.Navarro 1996</small> | ||
| | |||
:''Cereus cristatus'' <small>(Salm-Dyck) Mottet 1893</small> | |||
:''Echinocactus misleyi'' <small>J.F.Cels 1847</small> | |||
:''Echinopsis cajasensis'' <small>F.Ritter 1980</small> | |||
:''Echinopsis calliantholilacina'' <small>Cárdenas 1965</small> | |||
:''Echinopsis callichroma'' <small>Cárdenas 1965</small> | |||
:''Echinopsis carmineiflora'' <small>(Hoffm. & Backeb.) Friedrich 1974</small> | |||
:''Echinopsis cristata'' <small>Salm-Dyck 1850</small> | |||
:''Echinopsis cristata'' var. ''purpurea'' <small>Hook. 1850</small> | |||
:''Echinopsis hystrichoides'' <small>F.Ritter 1980</small> | |||
|} | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
< | <small> | ||
* {{SKUD|48118|yxsjöborrekaktus}} | |||
* {{Bokref/NCL|sid=}} | |||
* {{Bokref/TCF|sid=}} | |||
* {{POWO|2022-12-12}} | |||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-12}} | |||
</small> | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Lobivia|obrepanda]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Chuquisaca]] | [[Kategori:Kaktusar i Chuquisaca]] | ||
Rad 46: | Rad 60: | ||
[[Kategori:Kaktusar i Santa Cruz, Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Santa Cruz, Bolivia]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Tarija]] | [[Kategori:Kaktusar i Tarija]] | ||
[[Kategori:Växter i Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i Bolivia]] | [[Kategori:Växter i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Växtarter]] | [[Kategori:Växtarter]] |
Nuvarande version från 12 december 2022 kl. 09.13
Lobivia obrepanda (Salm-Dyck) Schlumpb. 2012 Yxsjöborrekaktus | |
Släkte | Lobivia |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Yxsjöborrekaktus är en art i lobiviasläktet, familjen kaktusväxter och har sitt naturliga utbredningsområde i de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba, Santa Cruz och Tarija. Den är vanligtvis solitärväxande men kan bilda tuvor med åldern. Stammen är platt klotformad och blir upp till 20 centimeter i diameter. Huden är blank och mörkgrön till grågrön.
Yxsjöborrekaktusen är uppdelad i 13 till 18 skarpa åsar som i sin tur är uppdelade i yxformade vårtor. I fördjupningarna längs åsarna sitter grå areoler 2 centimeter ifrån varandra. Ur areolerna utvecklas något krökta taggar som är vita till brunaktiga. Taggarna består av 1 till 3 centraltaggar som har krökta spetsar och blir 2 till 5 centimeter långa. Ibland saknas centraltaggen helt. Runt centraltaggarna sitter 6 till 13 radiärtaggar som blir upp till 1 centimeter långa. De flesta sitter arrangerade likt kammar. Blomman är vit och blir 10 till 20 centimeter lång samt dofta persilja. De inre kronbladen är uppåtkrökta och de yttre spretar. Blompipen är något krökt. Frukten är klotformad och havltorr då den mognat.
Synonymer
|
|
Referenser
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - yxsjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-12.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-12].