Lobivia calorubra: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
m (Christer Johansson flyttade sidan Echinopsis calorubra till Lobivia calorubra över en omdirigering: Ny systematik enl. POWO) |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik = '' | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = [[ | |auktor = (Cárdenas) [[Rausch]] | ||
|year = | |year = 1987 | ||
|altrubrik = Falsk yxsjöborrekaktus | |altrubrik = Falsk yxsjöborrekaktus | ||
|bild = Lobivia calorubra JK 149.jpg | |bild = Lobivia calorubra JK 149.jpg | ||
|bildtext = | |bildtext = | ||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|subfam = Cactoideae | |subfam = Cactoideae | ||
|tribus = Trichocereeae | |tribus = Trichocereeae | ||
|genus = | |genus = Lobivia | ||
|link = {{PAGENAME}} | |||
|link = | |||
}} | }} | ||
'''Falsk yxsjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[ | '''Falsk yxsjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[lobiviasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga [[habitat]] i de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]], [[Santa Cruz, Bolivia|Santa Cruz]] och [[Tarija]]. Den är [[solitärväxande]], platt [[klotformad]] och blir 6 till 7 centimeter hög samt upp till 14 centimeter i diameter. Huden är gräsgrön. | ||
Falsk yxsjöborrekaktus är uppdelad i 16 [[åsar]] som har tvärgående fåror i sig. Längs åsarna sitter [[areoler]] i de tvärgående fårorna. Ur areolerna utvecklas gula eller hornfärgade taggar som består av 1 [[centraltagg]] som blir upp till 2,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 9 till 13 [[radiärtaggar]] som är något krökta. [[Blomman]] som utvecklas på sidan av plantan blir upp till 15 centimeter lång. Den är orangeröd till rosa med en blåaktig nyans i svalget. | Falsk yxsjöborrekaktus är uppdelad i 16 [[åsar]] som har tvärgående fåror i sig. Längs åsarna sitter [[areoler]] i de tvärgående fårorna. Ur areolerna utvecklas gula eller hornfärgade taggar som består av 1 [[centraltagg]] som blir upp till 2,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 9 till 13 [[radiärtaggar]] som är något krökta. [[Blomman]] som utvecklas på sidan av plantan blir upp till 15 centimeter lång. Den är orangeröd till rosa med en blåaktig nyans i svalget. | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
{| | |||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |||
:''Echinopsis calorubra'' <small>Cárdenas 1957</small> | |||
:''Echinopsis obrepanda'' var. ''calorubra'' <small>(Cárdenas) Rausch 1975</small> | |||
:''Echinopsis obrepanda'' ssp. ''calorubra'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small> | |||
:''Echinopsis rojasii'' ssp. ''calorubra'' <small>(Cárdenas) M.Lowry 2012</small> | |||
:''Pseudolobivia calorubra'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1966</small> | :''Pseudolobivia calorubra'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1966</small> | ||
:'' | :''Echinopsis ancistrophora'' var. ''grandiflora'' <small>(Rausch) Rausch 1977</small> | ||
:''Echinopsis | :''Echinopsis ancistrophora'' var. ''megalocephala'' <small>(Rausch) Rausch 1977</small> | ||
:'' | |style="width: 50%;" valign="top"| | ||
:''Echinopsis | :''Echinopsis obrepanda'' var. ''aguilari'' <small>(R.Vásquez) Rausch 1975</small> | ||
:''Echinopsis | :''Echinopsis rauschii'' var. ''grandiflora'' <small>(Rausch) Friedrich 1974</small> | ||
:'' | :''Echinopsis rauschii'' var. ''megalocephala'' <small>Rausch 1974</small> | ||
:''Lobivia | :''Lobivia aguilari'' <small>R.Vásquez 1974</small> | ||
:''Lobivia | :''Lobivia calorubra'' var. ''grandiflora'' <small>(Rausch) Rausch 1987</small> | ||
:''Lobivia calorubra'' var. ''megalocephala'' <small>(Rausch) Rausch 1987</small> | |||
:''Lobivia pojoensis'' var. ''grandiflora'' <small>Rausch 1968</small> | |||
|} | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
< | <small> | ||
* {{SKUD|49735|falsk yxsjöborrekaktus}} | |||
* {{Bokref/NCL|sid=}} | |||
* {{Bokref/TCF|sid=}} | |||
* {{POWO|2022-12-09}} | |||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-09}} | |||
</small> | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Lobivia|calorubra]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]] | [[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Santa Cruz, Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Santa Cruz, Bolivia]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Tarija]] | [[Kategori:Kaktusar i Tarija]] | ||
[[Kategori:Växter i Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i Bolivia]] | [[Kategori:Växter i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Växtarter]] | [[Kategori:Växtarter]] |
Nuvarande version från 9 december 2022 kl. 19.36
Lobivia calorubra (Cárdenas) Rausch 1987 Falsk yxsjöborrekaktus | |
Släkte | Lobivia |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Falsk yxsjöborrekaktus är en art i lobiviasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i de bolivianska departementen Cochabamba, Santa Cruz och Tarija. Den är solitärväxande, platt klotformad och blir 6 till 7 centimeter hög samt upp till 14 centimeter i diameter. Huden är gräsgrön.
Falsk yxsjöborrekaktus är uppdelad i 16 åsar som har tvärgående fåror i sig. Längs åsarna sitter areoler i de tvärgående fårorna. Ur areolerna utvecklas gula eller hornfärgade taggar som består av 1 centraltagg som blir upp till 2,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 9 till 13 radiärtaggar som är något krökta. Blomman som utvecklas på sidan av plantan blir upp till 15 centimeter lång. Den är orangeröd till rosa med en blåaktig nyans i svalget.
Synonymer
|
|
Referenser
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - falsk yxsjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].