Lasiocereus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 2: Rad 2:
|rubrik    = ''Lasiocereus''
|rubrik    = ''Lasiocereus''
|auktor    = [[F.Ritter]]
|auktor    = [[F.Ritter]]
|year      = 1966
|year      = 1981
|altrubrik =  
|altrubrik =  
|bild      =  
|bild      =  
Rad 16: Rad 16:
|link      = Lasiocereus
|link      = Lasiocereus
}}
}}
'''''Lasiocereus''''' är ett [[släkte]] inom [[familjen]] [[kaktusväxter]] och innehåller 2 arter.<ref>{{bokref|efternamn=Hunt|förnamn=David R.|medförfattare=Taylor Nigel P., Charles Graham.
'''''Lasiocereus''''' är ett [[släkte]] i [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i [[Peru]] och innehåller 2 arter.<ref name="NCL">{{bokref/NCL|sid=141}}</ref>
|titel=The new cactus lexicon|år=2006|utgivare=dh books|utgivningsort=Milborne Port|språk=eng
|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421|sid=141}}</ref>


Arter i släktet är busk- till trädlika och blir upp till 4 meter höga. Stammen är rund i tvärsnitt, taggig och är uppdelad i många [[åsar]] som är tunna och uppdelade i [[vårtor]]. Längs åsarna sitter [[areoler]] relativt tätt. I areolerna finns många nållika taggar. [[Blomman]] utvecklas nära toppen av stammen ur förstorade areoler som utvecklar mycket ull, vilket gör att det ser ut som ett [[cephalium]]. Blomman är vit och öppen under natten. Blompip och [[hypanthium]] är täckt av tät ull och borststrån. [[Frukten]] är rund, har torrt kött och spricker upp vid basen då den mognat. [[Fröna]] är små och vårtiga.<ref name="TCF">{{bokref/TCF|sid=384}}</ref>
Släktet beskrevs av [[Friedrich Ritter]] 1966 i den holländska publikationen ''Succulenta'', men saknade typart. Den beskrevs på nytt i boken ''Kakteen in Südamerika'' som gavs ut 1981 och denna gång blev släktet giltigt beskrivet med ''[[Lasiocereus rupicola|L. rupicola]]'' som [[typart]].<ref>[http://www.succulenta.nl/downloads/index.pdf#page=133 1966 i Succulenta xlv. 119], men beskrevs utan [[typart]].</ref><ref>{{bokref
|efternamn=Ritter
|förnamn=Friedrich
|titel=[http://www.cactuspro.com/biblio_fichiers/pdf/Ritter/KaktSudam4.pdf#page=247 Kakteen in Südamerika]: Ergebnisse meiner 20jähr. feldforschungen. Bd 4 : Peru
|år=1981
|utgivare=F. Ritter Selbstverlag
|utgivningsort=Spangenberg
|språk=ger
|libris=1258869
|sid=1478
}}</ref>
[[International Cactaceae Systematics Group]] har haft problem med detta släkte och ville först slå ihop det med ''[[Haageocereus]]'', men beslutade sig för att behålla det som ett provisoriskt släkte tills vidare.<ref name="NCL"/><ref name="TCF"/>
Det [[vetenskapliga namnet]] ''Lasiocereus'' kommer från grekiskans ''lasios'' som betyder ullig.<ref>{{bokref|efternamn=Corneliuson|förnamn=Jens
|titel=Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund
|utgåva=Ny, rev. uppl.|år=2000|utgivare=Wahlström & Widstrand|utgivningsort=Stockholm|språk=swe
|isbn=91-46-17679-9 (inb.)|libris=7282969}}</ref>
== Arter ==
== Arter ==
:''[[Lasiocereus fulvus|L. fulvus]]''  
:''[[Lasiocereus fulvus|L. fulvus]]''  
:''[[Lasiocereus rupicola|L. rupicola]]''
:''[[Lasiocereus rupicola|L. rupicola]]''
<!---
Lasiocereus Ritt 1981/KSA 4: 1477-1478; 1966/SuNL 45(8): 119, nom. inval. Etym: Gk, lasio-, woolly, + Cereus, referring to the densely woolly flowers. T: L. rupicola Ritt. Distr: PE.
Bo trees or shrubs; ri rather numerous, low, tuberculate; ar numerous; csp subulate or acicular; rsp numerous, acicular; flgar near apex, enlarged; fl nocturnal, regular; pc broader than long, covered with narrow sc, dense wool and bristles; hyp short; tep oblong-linear, mucronate, hardly spreading; otep very dark; itep white; fr globose, covered like the pc; pulp fleshy at first, white, finally dry; sd small, c. 1 mm; testa almost smooth; hilum oblique.
0 Status uncertain. In view of the known frequency of hybrids in the Peruvian Trichocereeae it is tempting to speculate that one or both these taxa, which are dissimilar in stem, flower and fruit structure, might be natural intergeneric hybrids, perhaps involving Espostoa. They do not seem to `Chang together' as a genus and, as Ritter himself implied, they perhaps originated from different ancestors.
00928 L. fulvus Ritt 1981/KSA 4: 1479, figs. 1343, 1350, 1355, 1359; [1966/SuNL 45(8): 119, sine typ.]. T: PE, Amazonas, E of Balsas, 1964, Ritter 1303.
Bo shrubby, <1.5-3 m; br arising at or near ground, 5-7 cm Ø; ri 10-14, 7-10 mm high, rounded, ±triangular in section; ar 4-7 mm apart, 4-5 mm Ø, orange-felted; sp orange red-brown, at first, tipped paler; csp 3-6, <2-5 cm, subulate; rsp 8-12, 5-10 mm, acicular, spreading; flgar enlarged, covering the apex with dense wool and bristly sp; fl narrowly funnelform, 6 cm, unpleasantly scented; pc 12 x 16 mm at apex, reddish; pcsc 5-10 x 1-2 mm, fleshy, with grey-brown axillary hairs 1-2 mm forming a 5-8 mm thick tomentum mixed with stout, curved, 15-30 mm brown bristles; hyp and per 25 x 10-12 mm overall; hypsc 10-15 x 3-4 mm; otep red-brown with darker tip; itep white; fr globose, 4-5 cm Ø, felted like the pc but pale or purplish below if the felt is removed; pulp fleshy, white; sd 1 mm. Q 195.1-2
00929 L. rupicola Ritt 1981/KSA 4: 1478, figs 1348, 1349, 1351-1354; [1966/SuNL 45(8): 119, sine typ.] T: PE, Cajamarca, San Marcos, 1957, Ritter 661.
Bo tree-like, 3-4 m; trsp < 10 cm; br irregular, 4.5-7 cm Ø, broadly spreading, dark green; ri 18-21, 5-7 mm high, c. 5 mm broad; ar c. 5 mm, 4-6 mm apart; csp c. 12, mostly resembling the rsp, sometimes 1-2 stronger, 1-3 cm, darker; rsp c. 20, 5-10 mm, acicular, pale yellow; flgar near br apex, somewhat larger, orange-felted; fl subtended by a ring of bristles, tubular-funnelform, 5 x 2 cm, regular, unscented; pe+hyp c. 3 cm overall; sc numerous, black, c. 1 cm, aristate, with thick white wool and numerous long orange-brown bristles; tep c. 20 x 5 mm, linear-aristate; otep white below, black above; itep white; sti 7 mm, white; fr globose, c. 2.5 cm Ø; sd 1.2 mm, black.
--->


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 41: Rad 46:
[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Trichocereeae]]
[[Kategori:Trichocereeae]]
[[Kategori:Växtsläkten i Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i Peru]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Att göra|3. Skriv mer om släktet]]
[[Kategori:Bild saknas-Cactaceae]]

Nuvarande version från 6 oktober 2013 kl. 11.15

Lasiocereus
F.Ritter 1981
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Lasiocereus är ett släkte i familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i Peru och innehåller 2 arter.[1]

Arter i släktet är busk- till trädlika och blir upp till 4 meter höga. Stammen är rund i tvärsnitt, taggig och är uppdelad i många åsar som är tunna och uppdelade i vårtor. Längs åsarna sitter areoler relativt tätt. I areolerna finns många nållika taggar. Blomman utvecklas nära toppen av stammen ur förstorade areoler som utvecklar mycket ull, vilket gör att det ser ut som ett cephalium. Blomman är vit och öppen under natten. Blompip och hypanthium är täckt av tät ull och borststrån. Frukten är rund, har torrt kött och spricker upp vid basen då den mognat. Fröna är små och vårtiga.[2]

Släktet beskrevs av Friedrich Ritter 1966 i den holländska publikationen Succulenta, men saknade typart. Den beskrevs på nytt i boken Kakteen in Südamerika som gavs ut 1981 och denna gång blev släktet giltigt beskrivet med L. rupicola som typart.[3][4] International Cactaceae Systematics Group har haft problem med detta släkte och ville först slå ihop det med Haageocereus, men beslutade sig för att behålla det som ett provisoriskt släkte tills vidare.[1][2]

Det vetenskapliga namnet Lasiocereus kommer från grekiskans lasios som betyder ullig.[5]

Arter

L. fulvus
L. rupicola

Referenser

  1. ^ a b Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 141. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  2. ^ a b Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 384. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ 1966 i Succulenta xlv. 119, men beskrevs utan typart.
  4. ^ Ritter, Friedrich: Kakteen in Südamerika: Ergebnisse meiner 20jähr. feldforschungen. Bd 4 : Peru, F. Ritter Selbstverlag, Spangenberg 1981 (ger), sid. 1478. Libris. 
  5. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.