Hechtia rosea: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|rubrik=''{{PAGENAME}}''
|auktor=E.Morren [[ex]] [[Baker]]
|auktor=É.Morren [[ex]] [[Baker]]
|year=1889
|year=1889
|altrubrik=Bronsananas
|altrubrik=Bronsananas
Rad 16: Rad 16:
[[Bladen]] är svärdformade, 45 till 60 centimeter långa och 2,5 centimeter breda nedtill. De är gröna med en brunaktig anstrykning. Kanterna är taggiga. Blomstjälken är längre än bladen. Längs stjälken finns rödaktiga stjälkblad och överst sitter [[blommorna]] i en gles samling som blir 90 till 120 centimeter lång. Blomfärgen är klarröd.
[[Bladen]] är svärdformade, 45 till 60 centimeter långa och 2,5 centimeter breda nedtill. De är gröna med en brunaktig anstrykning. Kanterna är taggiga. Blomstjälken är längre än bladen. Längs stjälken finns rödaktiga stjälkblad och överst sitter [[blommorna]] i en gles samling som blir 90 till 120 centimeter lång. Blomfärgen är klarröd.


Utbredningsområdet är i [[Mexiko]]. Bronsananas odlas även som prydnadsväxt.
Utbredningsområdet är i [[Mexiko]]. Bronsananas odlas som prydnadsväxt.


== Synonymer ==
== Synonymer ==
* ''Dyckia desmetiana'' <small>Baker 1894</small>
* ''Dyckia desmetiana'' <small>Baker 1894</small>
* ''Hechtia desmetiana'' <small>(Baker) Mez 1896</small>
* ''Hechtia desmetiana'' <small>(Baker) Mez 1896</small>
* ''Hechtia macdougallii'' <small>L.B.Sm. 1969</small>
* ''Hechtia meziana'' <small>L.B.Sm. 1935</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 33: Rad 35:
|språk=eng
|språk=eng
|libris=505439
|libris=505439
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.51681 doi:10.5962/bhl.title.51681]
* {{Kew|pers=R.Govaerts, H.E.Luther, J.Grant|fam=Bromeliaceae|dat=2014-02-02}}
* {{POWO|2022-07-14}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-14}}
* {{SKUD|19191|bronsananas}}
* {{SKUD|19191|bronsananas}}
* A. Espejo-Serna, A.R. López-Ferrari et al.: "Checklist of Mexican Bromeliaceae with notes on species distribution and levels of endemism". ''Selbyana'' vol 25, no. 1, pp. 33-86 (2004)
* A. Espejo-Serna, A.R. López-Ferrari et al.: "Checklist of Mexican Bromeliaceae with notes on species distribution and levels of endemism". ''Selbyana'' vol 25, no. 1, pp. 33-86 (2004)

Nuvarande version från 14 juli 2022 kl. 16.36

Hechtia rosea
É.Morren ex Baker 1889
Bronsananas
Släkte Hechtia
Familj Bromeliaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Bronsananas är en flerårig ört i hechtiasläktet i familjen ananasväxter.

Bladen är svärdformade, 45 till 60 centimeter långa och 2,5 centimeter breda nedtill. De är gröna med en brunaktig anstrykning. Kanterna är taggiga. Blomstjälken är längre än bladen. Längs stjälken finns rödaktiga stjälkblad och överst sitter blommorna i en gles samling som blir 90 till 120 centimeter lång. Blomfärgen är klarröd.

Utbredningsområdet är i Mexiko. Bronsananas odlas som prydnadsväxt.

Synonymer

  • Dyckia desmetiana Baker 1894
  • Hechtia desmetiana (Baker) Mez 1896
  • Hechtia macdougallii L.B.Sm. 1969
  • Hechtia meziana L.B.Sm. 1935

Referenser

  • Baker, John Gilbert: Handbook of the Bromeliaceæ, George Bell, London 1889 (eng). Libris.  doi:10.5962/bhl.title.51681
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-14.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-07-14].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - bronsananas - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • A. Espejo-Serna, A.R. López-Ferrari et al.: "Checklist of Mexican Bromeliaceae with notes on species distribution and levels of endemism". Selbyana vol 25, no. 1, pp. 33-86 (2004)