Aylostera steinmannii: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Rebutia steinmannii''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (Solms) [[Britton]] & [[Rose]]
|auktor    = (Solms) [[Backeb.]]
|year      = 1922
|year      = 1959
|altrubrik = Pyttekranskaktus<ref>{{SKUD|49702|pyttekranskaktus}}</ref>
|altrubrik = Pyttekranskaktus
|bild      = Mediolobivia eucaliptana.jpg
|bild      = Mediolobivia eucaliptana.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
Rad 14: Rad 14:
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Trichocereeae
|tribus    = Trichocereeae
|genus    = Rebutia
|genus    = Aylostera
|undergrupp= Mediolobivia
|link      = {{PAGENAME}}
|link      = Rebutia
}}
}}
'''Pyttekranskaktus''' är en art i [[kranskaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 3400 till 3800 meter i de [[argentinska]] provinserna [[Jujuy]] och [[Salta]], samt de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]], [[Chuquisaca]], [[La Paz]], [[Tarija]], [[Potosí]] och [[Oruro]].
'''Pyttekranskaktus''' är en art i släktet ''[[Aylostera]]'' och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 3400 till 3800 meter i de [[argentinska]] provinserna [[Jujuy]] och [[Salta]], samt de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]], [[Chuquisaca]], [[La Paz]], [[Tarija]], [[Potosí]] och [[Oruro]].


Den bildar vanligtvis tuvor, är [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]], blir upp till 2 centimeter hög eller mer och 1 till 3,5 centimeter i diameter. Växtkroppen är uppdelad i 8 till 10 spiralvridna [[åsar]] uppdelade i låga [[vårtor]]. På vårtorna sitter bruna till vitaktiga [[areoler]]. Ur areolerna utvecklas 8 till 13 nållika tunna [[taggar]] som står rakt ut, är flexibla och ofta sammanflätade. De gulvita taggarna blir 3 till 10 millimeter långa och består av enbart [[radiärtaggar]].<ref>{{bokref/NCL}}</ref><ref>{{bokref/TCF}}</ref>
Pyttekranskaktus bildar vanligtvis tuvor, är [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]], blir upp till 2 centimeter hög eller mer och 1 till 3,5 centimeter i diameter. Växtkroppen är uppdelad i 8 till 10 spiralvridna [[åsar]] uppdelade i låga [[vårtor]]. På vårtorna sitter bruna till vitaktiga [[areoler]]. Ur areolerna utvecklas 8 till 13 nållika tunna [[taggar]] som står rakt ut, är flexibla och ofta sammanflätade. De gulvita taggarna blir 3 till 10 millimeter långa och består av enbart [[radiärtaggar]].


Pyttekranskaktusens [[blommor]] utvecklas nära basen av plantan, är [[klockformad]]e, ljusröda till rosalila och blir upp till 2 centimeter långa och lika breda.
Pyttekranskaktusens [[blommor]] utvecklas nära basen av plantan, är [[klockformad]]e, ljusröda till rosalila och blir upp till 2 centimeter långa och lika breda.


Det [[vetenskapliga namnet]] ''steinmannii'' har arten fått för att hedra professor Johann H.C.G. Gustav Steinmann, en tysk geolog.<ref>{{bokref|efternamn=Eggli|förnamn=Urs|medförfattare=Newton, Leonard E.
Det [[vetenskapliga namnet]] ''steinmannii'' har arten fått för att hedra professor Johann H.C.G. Gustav Steinmann, en tysk geolog.
|titel=Etymological Dictionary of Succulent Plant Names|år=2004|utgivare=Springer|utgivningsort= |språk=eng
|isbn=3540004890 |libris=|sid=}}</ref>


== Synonymer ==
== Synonymer ==
Arten har gått under många namn genom åren och den kan variera mycket till utseende och blomfärg.
{{div-lista|lista=
:''Echinocactus steinmannii'' <small>Solms 1907</small>
: ''Aylostera applanata'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Lobivia steinmannii'' <small>(Solms) Backeb. 1934</small>
: ''Aylostera brachyantha'' <small>(Wessner) Mosti & Papini 2011</small>
:''Mediolobivia steinmannii'' <small>(Solms) Krainz 1947</small>
: ''Aylostera brunneoradicata'' <small>(F.Ritter) Mosti & Papini 2011</small>
:''Aylostera steinmannii'' <small>(Solms) Backeb. 1959</small>
: ''Aylostera camargoensis'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Digitorebutia costata'' <small>(Werderm.) Buin. 1940</small>
: ''Aylostera christinae'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Mediolobivia costata'' <small>(Werderm.) Krainz 1947</small>
: ''Aylostera cincinnata'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Lobivia eucaliptana'' <small>Backeb. 1935</small>
: ''Aylostera leucacantha'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Mediolobivia eucaliptana'' <small>(Backeb.) Krainz 1947</small>
: ''Aylostera major'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Lobivia brachyantha'' <small>Wessner 1937</small>
: ''Aylostera melanocentra'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Digitorebutia brachyantha'' <small>(Wessner) Buin. 1940</small>
: ''Aylostera parvula'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
:''Mediolobivia brachyantha'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
: ''Aylostera tuberculata'' <small>(Rausch) Mosti & Papini 2011</small>
 
: ''Digitorebutia brachyantha'' <small>(Wessner) Buining 1940</small>
Se även [[lista över synonymer till arter i släktet Rebutia]].
: ''Digitorebutia costata'' <small>(Werderm.) Buining 1940</small>
 
: ''Digitorebutia steinmannii'' <small>(Solms) Buining 1940</small>
 
: ''Echinocactus steinmannii'' <small>Solms 1907</small>
: ''Lobivia brachyantha'' <small>Wessner 1937</small>
: ''Lobivia costata'' <small>(Werderm.) Wessner 1940</small>
: ''Lobivia eucaliptana'' <small>Backeb. 1936</small>
: ''Lobivia steinmannii'' <small>(Solms) Backeb. 1936</small>
: ''Mediolobivia brachyantha'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
: ''Mediolobivia costata'' <small>(Werderm.) Krainz 1947</small>
: ''Mediolobivia eucaliptana'' <small>(Backeb.) Krainz 1947</small>
: ''Mediolobivia steinmannii'' <small>(Solms) Krainz 1947</small>
: ''Rebutia applanata'' <small>(Rausch) Sída 1997</small>
: ''Rebutia brachyantha'' <small>(Wessner) Buining & Donald 1963</small>
: ''Rebutia brunneoradicata'' <small>F.Ritter 1977</small>
: ''Rebutia camargoensis'' <small>Rausch 1976</small>
: ''Rebutia christinae'' <small>Rausch 1975</small>
: ''Rebutia cincinnata'' <small>Rausch 1975</small>
: ''Rebutia costata'' <small>Werderm. 1934</small>
: ''Rebutia eucaliptana'' <small>(Backeb.) F.Ritter 1980</small>
: ''Rebutia leucacantha'' <small>(Rausch) Sída 1997</small>
: ''Rebutia major'' <small>(Rausch) Sída 1997</small>
: ''Rebutia melanocentra'' <small>(Rausch) Sída 1997</small>
: ''Rebutia parvula'' <small>(Rausch) Sída 1997</small>
: ''Rebutia potosina'' <small>F.Ritter 1977</small>
: ''Rebutia rauschii'' <small>Zecher 1977</small>
: ''Rebutia steinmannii'' <small>(Solms) Britton & Rose 1922</small>
: ''Rebutia tuberculata'' <small>(Rausch) Sída 1997</small>
:  
}}
== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
 
* {{Bokref/NCL}}
[[Kategori:Rebutia subsect. Mediolobivia|steinmannii]]
* {{Bokref/TCF}}
[[Kategori:Rebutia|steinmannii]]
* {{POWO|2023-07-02}}
[[Kategori:Kaktusar i Argentina]]
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-02}}
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Argentina]]
* {{SKUD||pyttekranskaktus}}
[[Kategori:Kaktusar i Jujuy]]
* {{bokref|efternamn=Eggli|förnamn=Urs|medförfattare=Newton, Leonard E.
[[Kategori:Kaktusar i Salta]]
|titel=Etymological Dictionary of Succulent Plant Names|år=2004|utgivare=Springer|utgivningsort= |språk=eng|isbn=3540004890 |libris=|sid=}}
</small>
[[Kategori:Aylostera|steinmannii]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Kaktusar i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
Rad 61: Rad 88:
[[Kategori:Kaktusar i Potosí]]
[[Kategori:Kaktusar i Potosí]]
[[Kategori:Kaktusar i Oruro]]
[[Kategori:Kaktusar i Oruro]]
[[Kategori:Kaktusar i Argentina]]
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Kaktusar i Jujuy]]
[[Kategori:Kaktusar i Salta]]
<!--- växtgeografi --->
<!--- växtgeografi --->
[[Kategori:Växter i Argentina]]
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växter i Jujuy]]
[[Kategori:Växter i Salta]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Cochabamba]]
[[Kategori:Växter i Cochabamba]]
Rad 73: Rad 101:
[[Kategori:Växter i Potosí]]
[[Kategori:Växter i Potosí]]
[[Kategori:Växter i Oruro]]
[[Kategori:Växter i Oruro]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i Argentina]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växter i Jujuy]]
[[Kategori:Växter i Salta]]

Versionen från 2 juli 2023 kl. 10.34

Aylostera steinmannii
(Solms) Backeb. 1959
Pyttekranskaktus
Mediolobivia eucaliptana.jpg
Släkte Aylostera
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Pyttekranskaktus är en art i släktet Aylostera och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 3400 till 3800 meter i de argentinska provinserna Jujuy och Salta, samt de bolivianska departementen Cochabamba, Chuquisaca, La Paz, Tarija, Potosí och Oruro.

Pyttekranskaktus bildar vanligtvis tuvor, är klotformad till kort cylindrisk, blir upp till 2 centimeter hög eller mer och 1 till 3,5 centimeter i diameter. Växtkroppen är uppdelad i 8 till 10 spiralvridna åsar uppdelade i låga vårtor. På vårtorna sitter bruna till vitaktiga areoler. Ur areolerna utvecklas 8 till 13 nållika tunna taggar som står rakt ut, är flexibla och ofta sammanflätade. De gulvita taggarna blir 3 till 10 millimeter långa och består av enbart radiärtaggar.

Pyttekranskaktusens blommor utvecklas nära basen av plantan, är klockformade, ljusröda till rosalila och blir upp till 2 centimeter långa och lika breda.

Det vetenskapliga namnet steinmannii har arten fått för att hedra professor Johann H.C.G. Gustav Steinmann, en tysk geolog.

Synonymer

Aylostera applanata (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera brachyantha (Wessner) Mosti & Papini 2011
Aylostera brunneoradicata (F.Ritter) Mosti & Papini 2011
Aylostera camargoensis (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera christinae (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera cincinnata (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera leucacantha (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera major (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera melanocentra (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera parvula (Rausch) Mosti & Papini 2011
Aylostera tuberculata (Rausch) Mosti & Papini 2011
Digitorebutia brachyantha (Wessner) Buining 1940
Digitorebutia costata (Werderm.) Buining 1940
Digitorebutia steinmannii (Solms) Buining 1940
Echinocactus steinmannii Solms 1907
Lobivia brachyantha Wessner 1937
Lobivia costata (Werderm.) Wessner 1940
Lobivia eucaliptana Backeb. 1936
Lobivia steinmannii (Solms) Backeb. 1936
Mediolobivia brachyantha (Wessner) Krainz 1947
Mediolobivia costata (Werderm.) Krainz 1947
Mediolobivia eucaliptana (Backeb.) Krainz 1947
Mediolobivia steinmannii (Solms) Krainz 1947
Rebutia applanata (Rausch) Sída 1997
Rebutia brachyantha (Wessner) Buining & Donald 1963
Rebutia brunneoradicata F.Ritter 1977
Rebutia camargoensis Rausch 1976
Rebutia christinae Rausch 1975
Rebutia cincinnata Rausch 1975
Rebutia costata Werderm. 1934
Rebutia eucaliptana (Backeb.) F.Ritter 1980
Rebutia leucacantha (Rausch) Sída 1997
Rebutia major (Rausch) Sída 1997
Rebutia melanocentra (Rausch) Sída 1997
Rebutia parvula (Rausch) Sída 1997
Rebutia potosina F.Ritter 1977
Rebutia rauschii Zecher 1977
Rebutia steinmannii (Solms) Britton & Rose 1922
Rebutia tuberculata (Rausch) Sída 1997
 

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-02.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-02].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - pyttekranskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Eggli, Urs; Newton, Leonard E.: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names, Springer, 2004 (eng). ISBN 3540004890.