Aylostera einsteinii: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Rebutia einsteinii''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = [[Frič]]
|auktor    = (Frič) [[Mosti]] & [[Papini]]
|year      = 1931
|year      = 2011
|altrubrik = Mörk guldkranskaktus<ref>{{SKUD|45564|mörk guldkranskaktus}}</ref>
|altrubrik = Mörk guldkranskaktus
|bild      = Rebutia einsteinii 1.jpg
|bild      = Rebutia einsteinii 1.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
|regnum    = Plantae
|subclass   = Angiospermae
|div      = Spermatopsida
|supord     = Eudicotyledonae
|subdiv   = Angiospermae
|class     = Eudicotyledonae
|ord      = Caryophyllales
|ord      = Caryophyllales
|fam      = Cactaceae
|fam      = Cactaceae
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Trichocereeae
|tribus    = Trichocereeae
|genus    = Rebutia
|genus    = Aylostera
|undergrupp= Mediolobivia
|link      = {{PAGENAME}}
|link      = Rebutia
}}
}}
'''Mörk guldkranskaktus''' är en art i [[kranskaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 2800 till 4300 i de [[argentinska]] provinserna [[Jujuy]] och [[Salta]]. Den har ett tuvbildande växtsätt med en smalt cylindrisk stam.
'''Mörk guldkranskaktus''' är en art i [[kranskaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 2800 till 4300 meter i [[Bolivia]] samt i de [[argentinska]] provinserna [[Jujuy]] och [[Salta]].  
<gallery>
File:Rebutia aureiflora1b.MW.jpg|''R. einsteinii'' ssp. ''aureiflora''
Fil:Rebutia einsteinii v. gonjianii MN 211.jpg|''R. einsteinii'' ssp. ''gonjianii''
File:Rebutia einsteinii m.gif|Utbredningskarta
</gallery>
Mörk guldkranskaktus blir upp till 8 centimeter hög samt 3,5 centimeter i diameter och har en grön hud som ofta får en anstrykning av brons när den växer i starkt solsken. Stammen är uppdelad i 13 till 16 vertikala eller spiralvridna [[åsar]] som är uppdelade i [[vårtor]]. På varje vårta sitter en [[areol]]. Ur areolen utvecklas 0 till 4 [[centraltaggar]]. Runt centraltaggarna sitter 8 till 12 borstlika [[radiärtaggar]] som är bruna till vita och blir 2 till 5 millimeter långa. [[Blomman]] är [[trattformad|tratt-]] till [[klockformad]] och blir 3 centimeter lång samt 3,5 centimeter i diameter. Den är gyllengul till orange. Blombärande areoler har hår och ibland borststrån. Frukten är platt klotformad, naken och spricker upp då den mognat.<ref>{{bokref/NCL}}</ref><ref>{{bokref/TCF}}</ref>


== Underarter ==
Mörk guldkranskaktus har ett tuvbildande växtsätt med en smalt cylindrisk stam. Den blir upp till 8 centimeter hög samt 3,5 centimeter i diameter och har en grön hud som ofta får en anstrykning av brons när den växer i starkt solsken. Stammen är uppdelad i 13 till 16 vertikala eller spiralvridna [[åsar]] som är uppdelade i [[vårtor]]. På varje vårta sitter en [[areol]]. Ur areolen utvecklas 0 till 4 [[centraltaggar]]. Runt centraltaggarna sitter 8 till 12 borstlika [[radiärtaggar]] som är bruna till vita och blir 2 till 5 millimeter långa.  
'''''R. einsteinii'' ssp. ''einsteinii'''''
 
:Underart ''einsteinii'' har ingen centraltagg.
[[Blomman]] är [[trattformad|tratt-]] till [[klockformad]] och blir 3 centimeter lång samt 3,5 centimeter i diameter. Den är gyllengul till orange. Blombärande areoler har hår och ibland borststrån. Frukten är platt klotformad, naken och spricker upp då den mognat.
'''Guldkranskaktus - ''R. einsteinii'' ssp. ''aureiflora''''' <small>(Backeb.) Hjertson 2003</small>
:Underart ''aureiflora'' är tuvbildande med en platt klotformad stam och blir upp till 6 centimeter i diameter. Huden är grön med en röd anstrykning. Vårtorna är cirka 6 millimeter in diameter och på dem sitter det 3 till 4 borstlika centraltaggar som blir upp till 10 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 11 till 16 radiärtaggar som blir upp till 6 millimeter långa. Blomman är brett trattformad, gul med vitt svalg eller ibland orange, röd eller lila. Frukten är platt klotformad och röd.
'''''R. einsteinii'' ssp. ''gonjianii''''' <small>(R.Kiesling) Hjertson 2003</small>
:Underart ''gonjianii'' är solitärväxande eller tuvbildande och har en cylindrisk stam som blir upp till 7 centimeter hög samt 1 till 2 centimeter i diameter. Vårtorna är 3 millimeter långa, 2 millimeter breda och på dem sitter en elliptisk areol. Ur areolen utvecklas ingen centraltagg men 12 till 14 radiärtaggar som är tillbakaböjda. Blomman är klock- till trattformad och blekgul till röd.


== Synonymer ==
== Synonymer ==
{|
{{div-lista|lista=
|-valign=top
: ''Acantholobivia euanthema'' <small>(Backeb.) Y.Itô 1957</small>
|
: ''Aylostera aureiflora'' <small>(Backeb.) Mosti & Papini 2011</small>
:''Lobivia einsteinii'' <small>(Frič) Rausch 1987</small>
: ''Aylostera brighignae'' <small>(Mosti & Papini) Mosti & Papini 2011</small>
:''Lobivia auranitida'' <small>Wessner 1937</small>
: ''Aylostera fischeriana'' <small>(Slaba) Mosti & Papini 2011</small>
:''Mediolobivia auranitida'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
: ''Aylostera gonjianii'' <small>(R.Kiesling) Mosti & Papini 2011</small>
:''Rebutia auranitida'' <small>(Wessner) Buin. & Donald 1963</small>
: ''Aylostera oculata'' <small>(Werderm.) Mosti & Papini 2011</small>
:''Lobivia schmiedcheniana'' <small>U.Köhler 1939</small>
: ''Cylindrorebutia auranitida'' <small>(Wessner) Brederoo 1959</small>
:''Mediolobivia schmiedcheniana'' <small>(U.Köhler) Krainz 1947</small>
: ''Cylindrorebutia columnaris'' <small>(Wessner) Brederoo 1959</small>
:''Lobivia conoidea'' <small>Wessner 1940</small>
: ''Cylindrorebutia conoidea'' <small>(Wessner) Brederoo 1959</small>
:''Mediolobivia conoidea'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
: ''Cylindrorebutia einsteinii'' <small>(Frič) Brederoo 1959</small>
:''Mediolobivia neopygmaea'' <small>Backeb. 1957</small>
: ''Cylindrorebutia schmiedcheniana'' <small>(U.Köhler) Brederoo 1959</small>
:'''ssp. ''aureiflora'''''
: ''Lobivia auranitida'' <small>Wessner 1937</small>
:''Rebutia aureiflora'' <small>Backeb. 1932</small>
: ''Lobivia aureiflora'' <small>(Backeb.) H.P.Kelsey & Dayton 1942</small>
:''Mediolobivia aureiflora'' <small>(Backeb.) Backeb. 1934</small>
: ''Lobivia columnaris'' <small>Wessner 1940</small>
|
: ''Lobivia conoidea'' <small>Wessner 1940</small>
:''Lobivia euanthema'' <small>Backeb. 1934</small>
: ''Lobivia einsteinii'' <small>(Frič) Rausch 1987</small>
:''Mediolobivia euanthema'' <small>(Backeb.) Krainz 1947</small>
: ''Lobivia euanthema'' <small>Backeb. 1935</small>
:''Acantholobivia euanthema'' <small>(Backeb.) Y.Itô 1957</small>
: ''Lobivia gonjianii'' <small>(R.Kiesling) R.Kiesling 1999</small>
:''Rebutia euanthema'' <small>(Backeb.) Buin. & Donald 1963</small>
: ''Lobivia longiseta'' <small>(Backeb.) H.P.Kelsey & Dayton 1942</small>
:''Mediolobivia elegans'' <small>Backeb. 1934</small>
: ''Lobivia schmiedcheniana'' <small>U.Köhler 1939</small>
:''Rebutia aureiflora'' ssp. ''elegans'' <small>(Backeb.) Donald 1976</small>
: ''Mediolobivia auranitida'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
:''Rebutia oculata'' <small>Werderm. 1935</small>
: ''Mediolobivia aureiflora'' <small>(Backeb.) Backeb. 1934</small>
:''Rebutia sarothroides'' <small>Werderm. 1936</small>
: ''Mediolobivia blossfeldii'' <small>(Werderm.) Buining 1940</small>
:''Mediolobivia sarothroides'' <small>(Werderm.) Buin. 1940</small>
: ''Mediolobivia boedekeriana'' <small>Backeb. 1934</small>
:'''ssp. ''gonjianii'''''
: ''Mediolobivia carminata'' <small>Backeb. ex Krainz 1947</small>
:''Rebutia gonjianii'' <small>R.Kiesling 1973</small>
: ''Mediolobivia columnaris'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
|}
: ''Mediolobivia conoidea'' <small>(Wessner) Krainz 1947</small>
 
: ''Mediolobivia duursmaiana'' <small>Backeb. 1934</small>
: ''Mediolobivia elegans'' <small>Backeb. 1934</small>
: ''Mediolobivia euanthema'' <small>(Backeb.) Krainz 1947</small>
: ''Mediolobivia kesselringiana'' <small>Cullmann 1948</small>
: ''Mediolobivia longiseta'' <small>(Backeb.) Backeb. 1936</small>
: ''Mediolobivia neopygmaea'' <small>Backeb. 1957</small>
: ''Mediolobivia rubelliflora'' <small>Backeb. 1936</small>
: ''Mediolobivia rubriflora'' <small>Backeb. 1936</small>
: ''Mediolobivia sarothroides'' <small>(Werderm.) Buining 1940</small>
: ''Mediolobivia schmiedcheniana'' <small>(U.Köhler) Krainz 1947</small>
: ''Mediolobivia spiralisepala'' <small>Schütz 1975</small>
: ''Mediolobivia turbiniformis'' <small>Backeb. ex Frič & Kreuz. 1936</small>
: ''Rebulobivia einsteinii'' <small>(Frič) Frič 1935</small>
: ''Rebutia auranitida'' <small>(Wessner) Buining & Donald 1963</small>
: ''Rebutia aureiflora'' <small>Backeb. 1932</small>
: ''Rebutia blossfeldiana'' <small>Backeb. 1936</small>
: ''Rebutia blossfeldii'' <small>Werderm. 1936</small>
: ''Rebutia brighignae'' <small>Mosti & Papini 2005</small>
: ''Rebutia einsteinii'' <small>Frič 1931</small>
: ''Rebutia euanthema'' <small>(Backeb.) Buining & Donald 1963</small>
: ''Rebutia fischeriana'' <small>Slaba 2002</small>
: ''Rebutia gonjianii'' <small>R.Kiesling 1973</small>
: ''Rebutia karreri'' <small>Frič 1932</small>
: ''Rebutia nicolaii'' <small>Frič 1932</small>
: ''Rebutia oculata'' <small>Werderm. 1935</small>
: ''Rebutia sarothroides'' <small>Werderm. 1936</small>
: ''Rebutia schmiedcheniana'' <small>(U.Köhler) W.T.Marshall 1941</small>
: ''Rebutia spiralisepala'' <small>(Schütz) Sida 2006</small>
: ''Rebutia steineckei'' <small>Frič 1932</small>
: ''Rebutia tilcarensis'' <small>(Rausch) Sida 1997</small>
: ''Setirebutia disciformis'' <small>Frič 1936</small>
: ''Setirebutia turbiniformis'' <small>Frič 1936</small>
:  
}}
== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
 
* {{Bokref/NCL}}
[[Kategori:Rebutia subsect. Mediolobivia|einsteinii]]
* {{Bokref/TCF}}
[[Kategori:Rebutia|einsteinii]]
* {{POWO|2023-07-03}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-03}}
* {{SKUD||mörk guldkranskaktus}}
</small>
[[Kategori:Aylostera|einsteinii]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Kaktusar i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i södra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Argentina]]
[[Kategori:Kaktusar i Argentina]]
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Argentina]]
Rad 74: Rad 102:
[[Kategori:Kaktusar i Salta]]
[[Kategori:Kaktusar i Salta]]
<!--- växtgeografi --->
<!--- växtgeografi --->
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i södra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Argentina]]
[[Kategori:Växter i Argentina]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växter i Jujuy]]
[[Kategori:Växter i Jujuy]]
[[Kategori:Växter i Salta]]
[[Kategori:Växter i Salta]]
[[Kategori:Växtarter]]

Versionen från 3 juli 2023 kl. 11.49

Aylostera einsteinii
(Frič) Mosti & Papini 2011
Mörk guldkranskaktus
Rebutia einsteinii 1.jpg
Släkte Aylostera
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Mörk guldkranskaktus är en art i kranskaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 2800 till 4300 meter i Bolivia samt i de argentinska provinserna Jujuy och Salta.

Mörk guldkranskaktus har ett tuvbildande växtsätt med en smalt cylindrisk stam. Den blir upp till 8 centimeter hög samt 3,5 centimeter i diameter och har en grön hud som ofta får en anstrykning av brons när den växer i starkt solsken. Stammen är uppdelad i 13 till 16 vertikala eller spiralvridna åsar som är uppdelade i vårtor. På varje vårta sitter en areol. Ur areolen utvecklas 0 till 4 centraltaggar. Runt centraltaggarna sitter 8 till 12 borstlika radiärtaggar som är bruna till vita och blir 2 till 5 millimeter långa.

Blomman är tratt- till klockformad och blir 3 centimeter lång samt 3,5 centimeter i diameter. Den är gyllengul till orange. Blombärande areoler har hår och ibland borststrån. Frukten är platt klotformad, naken och spricker upp då den mognat.

Synonymer

Acantholobivia euanthema (Backeb.) Y.Itô 1957
Aylostera aureiflora (Backeb.) Mosti & Papini 2011
Aylostera brighignae (Mosti & Papini) Mosti & Papini 2011
Aylostera fischeriana (Slaba) Mosti & Papini 2011
Aylostera gonjianii (R.Kiesling) Mosti & Papini 2011
Aylostera oculata (Werderm.) Mosti & Papini 2011
Cylindrorebutia auranitida (Wessner) Brederoo 1959
Cylindrorebutia columnaris (Wessner) Brederoo 1959
Cylindrorebutia conoidea (Wessner) Brederoo 1959
Cylindrorebutia einsteinii (Frič) Brederoo 1959
Cylindrorebutia schmiedcheniana (U.Köhler) Brederoo 1959
Lobivia auranitida Wessner 1937
Lobivia aureiflora (Backeb.) H.P.Kelsey & Dayton 1942
Lobivia columnaris Wessner 1940
Lobivia conoidea Wessner 1940
Lobivia einsteinii (Frič) Rausch 1987
Lobivia euanthema Backeb. 1935
Lobivia gonjianii (R.Kiesling) R.Kiesling 1999
Lobivia longiseta (Backeb.) H.P.Kelsey & Dayton 1942
Lobivia schmiedcheniana U.Köhler 1939
Mediolobivia auranitida (Wessner) Krainz 1947
Mediolobivia aureiflora (Backeb.) Backeb. 1934
Mediolobivia blossfeldii (Werderm.) Buining 1940
Mediolobivia boedekeriana Backeb. 1934
Mediolobivia carminata Backeb. ex Krainz 1947
Mediolobivia columnaris (Wessner) Krainz 1947
Mediolobivia conoidea (Wessner) Krainz 1947
Mediolobivia duursmaiana Backeb. 1934
Mediolobivia elegans Backeb. 1934
Mediolobivia euanthema (Backeb.) Krainz 1947
Mediolobivia kesselringiana Cullmann 1948
Mediolobivia longiseta (Backeb.) Backeb. 1936
Mediolobivia neopygmaea Backeb. 1957
Mediolobivia rubelliflora Backeb. 1936
Mediolobivia rubriflora Backeb. 1936
Mediolobivia sarothroides (Werderm.) Buining 1940
Mediolobivia schmiedcheniana (U.Köhler) Krainz 1947
Mediolobivia spiralisepala Schütz 1975
Mediolobivia turbiniformis Backeb. ex Frič & Kreuz. 1936
Rebulobivia einsteinii (Frič) Frič 1935
Rebutia auranitida (Wessner) Buining & Donald 1963
Rebutia aureiflora Backeb. 1932
Rebutia blossfeldiana Backeb. 1936
Rebutia blossfeldii Werderm. 1936
Rebutia brighignae Mosti & Papini 2005
Rebutia einsteinii Frič 1931
Rebutia euanthema (Backeb.) Buining & Donald 1963
Rebutia fischeriana Slaba 2002
Rebutia gonjianii R.Kiesling 1973
Rebutia karreri Frič 1932
Rebutia nicolaii Frič 1932
Rebutia oculata Werderm. 1935
Rebutia sarothroides Werderm. 1936
Rebutia schmiedcheniana (U.Köhler) W.T.Marshall 1941
Rebutia spiralisepala (Schütz) Sida 2006
Rebutia steineckei Frič 1932
Rebutia tilcarensis (Rausch) Sida 1997
Setirebutia disciformis Frič 1936
Setirebutia turbiniformis Frič 1936
 

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-03.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-03].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - mörk guldkranskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9