Aylostera albiflora: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) (Tog bort omdirigering till Aylostera pulvinosa) Märke: Tog bort omdirigering |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Aylostera albiflora | {{Taxo | ||
|rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | |||
|auktor = (F.Ritter & Buining) [[Backeb.]] | |||
|year = 1963 | |||
|altrubrik = | |||
|bild = Rebutia albiflora1MW.jpg | |||
|bildtext = Foto: Mats Winberg | |||
|subclass = Angiospermae | |||
|supord = Eudicotyledonae | |||
|ord = Caryophyllales | |||
|fam = Cactaceae | |||
|subfam = Cactoideae | |||
|tribus = Trichocereeae | |||
|genus = Aylostera | |||
|link = {{PAGENAME}} | |||
}} | |||
'''''Aylostera albiflora''''' är en [[art]] i släktet ''[[Aylostera]]'' och [[familjen]] [[kaktusväxter]]. Ett obekräftat svenskt namn är vit tuvkranskaktus. | |||
''Aylostera pulvinosa'' är vanligtvis tuvbildande. Den har en [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]] stam med en ljusgrön hud och blir upp till 2,5 centimeter hög samt 2 till 2,5 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 12 till 18 [[åsar]] som är uppdelade i tydliga [[vårtor]]. På vårtan sitter en [[areol]]. Ur areolen utvecklas ungefär 5 [[centraltaggar]] som pekar rakt ut och är vita med en blekbrun bas. Runt centraltaggarna sitter cirka 15 hårliknande [[radiärtaggar]] som är vita och blir 2 till 5 millimeter långa. | |||
[[Blomman]] är vit till vitrosa med en mörkrosa mittlinje på [[kronbladen]] och blir 2,5 centimeter lång samt 2,5 centimeter i diameter. | |||
Utbredningsområdet är i [[Bolivia]] i [[västra Sydamerika]]. | |||
== Synonymer == | |||
: ''Rebutia albiflora'' <small>F.Ritter & Buining 1963</small> | |||
: ''Rebutia pulvinosa'' ssp. ''albiflora'' <small>(F.Ritter & Buining) Hjertson 2003</small> | |||
== Referenser == | |||
<small> | |||
* {{Bokref/NCL}} | |||
* {{Bokref/TCF}} | |||
* {{POWO|2023-07-01}} | |||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-01}} | |||
</small> | |||
[[Kategori:Aylostera|albiflora]] | [[Kategori:Aylostera|albiflora]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i Tarija]] | |||
<!--- växtgeografi ---> | |||
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i Bolivia]] | |||
[[Kategori:Växter i Tarija]] | |||
[[Kategori:Växtarter]] |
Nuvarande version från 1 juli 2023 kl. 21.40
Aylostera albiflora (F.Ritter & Buining) Backeb. 1963 | |
Foto: Mats Winberg | |
Släkte | Aylostera |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Aylostera albiflora är en art i släktet Aylostera och familjen kaktusväxter. Ett obekräftat svenskt namn är vit tuvkranskaktus.
Aylostera pulvinosa är vanligtvis tuvbildande. Den har en klotformad till kort cylindrisk stam med en ljusgrön hud och blir upp till 2,5 centimeter hög samt 2 till 2,5 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 12 till 18 åsar som är uppdelade i tydliga vårtor. På vårtan sitter en areol. Ur areolen utvecklas ungefär 5 centraltaggar som pekar rakt ut och är vita med en blekbrun bas. Runt centraltaggarna sitter cirka 15 hårliknande radiärtaggar som är vita och blir 2 till 5 millimeter långa.
Blomman är vit till vitrosa med en mörkrosa mittlinje på kronbladen och blir 2,5 centimeter lång samt 2,5 centimeter i diameter.
Utbredningsområdet är i Bolivia i västra Sydamerika.
Synonymer
- Rebutia albiflora F.Ritter & Buining 1963
- Rebutia pulvinosa ssp. albiflora (F.Ritter & Buining) Hjertson 2003
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-01.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-01].