Cereus hexagonus
| Cereus hexagonus (L.) Mill. 1768 | |
| |
| Undergrupp | Cereus |
| Släkte | Cereus |
| Tribus | Cereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Cereus hexagonus är en art i pelarkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i Brasilien, Colombia, Franska Guyana, Guyana, Trinidad & Tobago och Venezuela. Den har ett trädlikt växtsätt med upprättväxande stammar, grenar sig från basen, är uppdelade i segment och blir 8 till 15 meter hög. Stammarna är cylindriska, har blåvaxig ljusgrön hud och blir upp till 12 centimeter i diameter.[1][2]
C. hexagonus har en stam som är uppdelad i 4 till 7 tunna åsar som har vågiga kanter och blir 3 till 5 centimeter höga. Längs åsarna sitter små areoler 1 till 2 centimeter ifrån varandra. I areolen finns ofta inga taggar men några få på ny tillväxt och 8 till 10 på gamla stammar. De är bruna men blir ljusa med åldern och är 5 till 6 centimeter långa. Blomman är vit och blir 20 till 29 centimeter lång samt 15 till 20 centimeter i diameter. Yttre kronbladen är gröna, brungröna eller rödlila. Hypanthium är 6 till 9 centimeter lång och 1,5 till 2 centimeter i diameter. Frukten är oval, blekröd och blir 5,5 till 13 centimeter lång samt 4 till 10 centimeter i diameter. Fruktköttet är rosa.[1][2]
Synonymer
- Cactus hexagonus L. 1753, inte Vellozo 1829 → Pilosocereus arrabidae
- Cereus perlucens K.Schum. 1900
- Cereus longiflorus Alexander 1939
