Matucana ritteri
| Matucana ritteri Buin. 1959 Karmintoppkaktus[1] | |
| |
| Släkte | Matucana |
| Tribus | Trichocereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Karmintoppkaktus är en art i toppkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat nära Otuzco i den peruanska regionen La Libertad på 2500 meters höjd över havet. Den är vanligtvis solitärväxande med en platt klotformad stam som blir 3 till 5 centimeter hög och 5 till 10 centimeter i diameter. Den har även en klen pålrot.
Karmintoppkaktus har blankt mörkgrön hud och är uppdelad i 12 till 22 trubbiga åsar som i sin tur har en antydan av att vara uppdelade i vårtor. På vårtorna sitter areoler ur vilka det utvecklas brunsvarta taggar som blir grå med åldern. Dessa är raka eller lätt krökta. Taggarna består av 1 till 5 centraltaggar som blir 20 till 40 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 7 till 14 radiärtaggar som blir 10 till 30 millimeter långa. Blomman har en lätt krökt blompip, är karminröd och blir 7 till 9 centimeter lång samt 4,5 till 5 centimeter i diameter. Frukten är blankt grön och röd, har fjäll och blir 10 till 15 millimeter i diameter.[2][3]
Det vetenskapliga namnet ritteri fick arten av Albert Buining för att hedra Friedrich Ritter, en tysk botaniker och geolog.[4]
Synonymer
- Submatucana ritteri (Buin.) Backeb. 1962
- Borzicactus ritteri (Buin.) Donald 1971
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - karmintoppkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 455. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Eggli, Urs; Newton, Leonard E.: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names, Springer, 2004 (eng). ISBN 3540004890.
