Xiquexique gounellei

Från Plantae
Version från den 1 juli 2024 kl. 08.52 av Helena (diskussion | bidrag) (Helena flyttade sidan Pilosocereus gounellei till Xiquexique gounellei)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Xiquexique gounellei
(F.A.C.Weber ex K.Schum.) Lavor & Calvente 2020
Pilosocereus gounellei (F.A.C.Weber) Byles & G.D.Rowley.jpg
Släkte Xiquexique
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Xiquexique gounellei är en art i släktet Xiquexique och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i caatingas buskskogslandskap på höjder från havsnivå till 1200 meter i de brasilianska delstaterna Alagoas, Bahia, Ceará, Maranhão, Minas Gerais, Paraíba, Pernambuco, Piauí, Rio Grande do Norte och Sergipe. Den har ett busklikt växtsätt med flertalet grenar från huvudstammen och blir 0,5 till 4 meter hög.

P. gounellei har en upprättväxande stam som lutar eller till och med blir horisontell med åldern, grenar sig nedanför toppen och blir 3,7 till 9 centimeter i diameter. Stammen är olivgrön, ibland blådaggig och uppdelad i 8 till 15 vågiga åsar som har tvärgående veck. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas gyllengula, rödaktiga, bruna till gråa taggar som kan vara halvt transparenta eller inte. Taggarna består av 1 till 10 centraltaggar. Runt centraltaggarna sitter 10 till 20 radiärtaggar som är tillbakaböjda mot stammen.

Den fertila delen av stammen skiljer sig något eller mycket från övriga delar och sitter nedanför toppen. Blomknoppen är trubbig och är helt inringad av långt silkesfint hår. Blomman är trattformad och blir 4 till 9 centimeter lång samt 2,5 till 6 centimeter i diameter. Frukten är platt klotformad till klotformad och blir 4,5 till 6 centimeter i diameter. Den spricker upp på tvären eller längden då den mognat.

Underarter

Xiquexique gounellei ssp. gounellei
Huvudarten har taggar som är kraftiga, styva, brunaktiga till grå och med centraltaggar som är längre än radiärtaggarna. Utbredningsområdet är i hela nordöstra Brasilien.
Xiquexique gounellei ssp. zehntneri (Britton & Rose) Lavor & Calvente 2020
Underart zehntneri har taggar som är tunna, sköra, transparent guldgula till rödaktiga och med centraltaggar som har ungefär samma längd som radiärtaggarna. Underarten har sitt utbredningsområde från norra centrala Minas Gerais till Bahia.

Synonymer

Cephalocereus gounellei (F.A.C.Weber ex K.Schum.) Britton & Rose 1920
Cephalocereus zehntneri Britton & Rose 1920X. gounellei ssp. zehntneri
Cereus gounellei (F.A.C.Weber ex K.Schum.) Luetzelb. 1926
Cereus setosus (Gürke) Vaupel 1913
Cereus zehntneri (Britton & Rose) Luetzelb. 1923X. gounellei ssp. zehntneri
Pilocereus gounellei F.A.C.Weber ex K.Schum. 1897
Pilocereus setosus Gürke 1908
Pilosocereus braunii Esteves 1989X. gounellei ssp. zehntneri
Pilosocereus gounellei (F.A.C.Weber ex K.Schum.) Byles & G.D.Rowley 1957
Pilosocereus superfloccosus (Buining & Brederoo) F.Ritter 1979X. gounellei ssp. zehntneri
Pilosocereus zehntneri (Britton & Rose) F.Ritter 1979X. gounellei ssp. zehntneri
Pseudopilocereus gounellei (F.A.C.Weber ex K.Schum.) Buxb. 1968
Pseudopilocereus superfloccosus Buining & Brederoo 1974X. gounellei ssp. zehntneri
Pseudopilocereus zehntneri (Britton & Rose) P.V.Heath 1994X. gounellei ssp. zehntneri

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-07-01.
  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-07-01].