Echinocereus scopulorum

Från Plantae
Version från den 13 januari 2013 kl. 07.38 av Christer Johansson (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''Echinocereus scopulorum'' |auktor = Britton & Rose |year = 1922 |altrubrik = Klippkägelkaktus<ref>{{SKUD|74791|klippkägelkaktus}}</ref>…')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Echinocereus scopulorum
Britton & Rose 1922
Klippkägelkaktus[1]
Undergrupp Reichenbachii
Släkte Echinocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Klippkägelkaktus är en art i kägelkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat längs kusten i den mexikanska delstaten Sonora samt på ön Tiburón. Den är solitärväxande. Stammen är cylindrisk, täcks helt av taggar och blir 10 till 40 centimeter hög samt upp till 10 centimeter i diameter.

Klippkägelkaktusen är uppdelad i 13 till 15 åsar. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum och relativt tätt. Ur areolen utvecklas 3 till 10 centraltaggar som pekar rakt ut från areolen och är kortare än övriga taggar. Runt centraltaggarna sitter ungefär 20 radiärtaggar som är vitaktiga med mörka spetsar och blir 8 till 14 millimeter långa. De sitter utplattade mot stammen. Blomman utvecklas nära toppen av stammen, är trattformad och har en trevlig doft. Den är blekt rosa till magenta med ett vitt svalg och blir 7 till 8,5 centimeter lång samt upp till 10 centimeter lång. Märket är mörkgrönt och blir 10 till 15 millimeter långt samt 5 millimeter i diameter. Frukten är rund och blir 1,3 till 3 centimeter lång smat 1,3 till 2 centimeter i diameter.[2][3]

Det vetenskapliga namnet scopulorum kommer från latinet och betyder bergtopparnas eller klippornas.[4]

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - klippkägelkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 248. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 89. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  4. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.