Stenocereus chrysocarpus

Från Plantae
Version från den 20 juli 2023 kl. 06.28 av Helena (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stenocereus chrysocarpus
Sánchez-Mej. 1972
Släkte Stenocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
Status enligt rödlista: starkt hotad
Status iucn3.1 EN.svg

Stenocereus chrysocarpus är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter vars utbredningsområde är på höjder från 500 till 700 meter i Guerrero och Michoacán de Ocampo i sydvästra Mexiko. Arten är bedömd som starkt hotad och är upptagen på den internationella rödlistan.

Stenocereus chrysocarpus har ett trädlikt växtsätt och liknar en kandelaber med en välformad basstam. Den blir 5 till 9 meter hög. Grenarna är upprättväxande, sitter ganska glest och blir 2 till 5 meter långa. De är gröna och blir 10 till 14 centimeter i diameter.

Grenarna är uppdelade 7 till 8 något vågformade åsar som har rundade toppar och blir 3,5 till 4 centimeter höga. De har inga tvärgående fåror. Längs åsarna sitter areoler som är fyllda med brun filt och blir ungefär 1 centimeter långa samt 0,5 centimeter breda. Ur areolen utvecklas 0 till 2 centraltaggar som är gråaktiga, nedåtböjda och relativt korta. Runt centraltaggarna sitter vanligvis 7 radiärtaggar som liknar centraltaggarna men är vitaktiga, pekar rakt ut och blir 1 till 1,5 centimeter långa.

Blomman är brett trattformad, vit och öppen under både dag och natt. Den doftar och blir upp till 10 centimeter lång samt 8 centimeter i diameter. Frukten är oval och blir upp till 6 centimeter lång samt 4 centimeter i diameter. Den är lilaröd och är täckt av borstrån. Fruktköttet är rött. Fröna är skrovliga, mattsvarta och blir 2,5 millimeter långa samt 1,8 millimeter breda.

Synonymer

Glandulicereus chrysocarpus (Sánchez-Mej.) Guiggi 2012
Rathbunia chrysocarpa (Sánchez-Mej.) P.V.Heath 1992

Referenser