Eriosyce napina ssp. glabrescens
| Eriosyce napina ssp. glabrescens (F.Ritter) Ferryman 2003 | |
| |
| Foto: Mats Winberg | |
| Art | E. napina |
| Undergrupp | Thelocephala |
| Släkte | Eriosyce |
| Tribus | Notocacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
| Status enligt rödlista: sårbar | |
| |
Eriosyce napina ssp. glabrescens är en underart till naken trattkaktus i trattkaktussläktet, familjen kaktusväxter och har sin naturliga växtplatsen i den chilenska regionen Atacama, på gränsen mellan Morro Copiapó och Huasco[1]
Den blir insjunket klotformad till helt platt, är mjuk då man klämmer på den och upp till 4 centimeter i diameter. Huden är grå till rödaktigt brun och den har en stor morortsaformad pålrot som har tunnare rothals. Själva plantan är uppdelad i 7 till 8 åsar som är uppdelade i vårtor. Vårtorna blir 3 till 5 millimeter i diameter. På varje vårta sitter en insjunken areol. Hela plantan är så gott som tagglös.[2]
E. napina ssp. glabrescens får blekgula till blekröda blommor. Hypanthium är täckt med lång brunaktig till vitaktig ull och brunaktiga eller vitaktiga borststrån. Frukten är avlång. Fröna är bruna till svarta, skrovliga och 1 millimeter stora.[3]
Artbeskrivningen baseras på ett exemplar som samlades in vid kusten nära Copiapó i den chilenska regionen Atacama. Plantan samlades in av Friedrich Ritter i december 1957 (FR 710).
Det vetenskapliga namnet glabrescens kommer från latinets glaber som betyder skallig. Denna art saknar oftast taggar.
E. napina anses vara sårbar och är upptagen på rödlistan.[4]
Synonymer
- Chileorebutia glabrescens F.Ritter 1960, nom. inval.
- Thelocephala glabrescens (F.Ritter) F.Ritter 1980
- Eriosyce odieri ssp. glabrescens (F.Ritter) Katt. 1994
- Chileorebutia fulva F.Ritter 1960
- Thelocephala fulva (F.Ritter) F.Ritter 1980
- Eriosyce odieri ssp. fulva (F.Ritter) Katt. 1994
Referenser
- ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng), sid. 98. ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Saldivia, P. & Faundez, L. 2013. Eriosyce napina. In: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1. https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 16 August 2013.
