Lobivia ayopayana: Skillnad mellan sidversioner
m (Christer Johansson flyttade sidan Echinopsis ayopayana till Lobivia ayopayana: Ny systematik enl. POWO) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|subfam = Cactoideae | |subfam = Cactoideae | ||
|tribus = Trichocereeae | |tribus = Trichocereeae | ||
|genus = | |genus = Lobivia | ||
|link = {{PAGENAME}} | |link = {{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
Rad 27: | Rad 27: | ||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<small> | <small> | ||
* {{Bokref/NCL|sid=}} | * {{Bokref/NCL|sid=}} | ||
* {{Bokref/TCF|sid=}} | * {{Bokref/TCF|sid=}} |
Nuvarande version från 9 december 2022 kl. 16.03
Lobivia ayopayana (F.Ritter & Rausch) Schlumpb. 2012 | |
Släkte | Lobivia |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Lobivia ayopayana är en art i lobiviasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i det bolivianska departementet Cochabamba. Den är tuvbildande och skapar många sidoskott. Stammen är cylindrisk och blir 5 till 6 centimeter i diameter.
L. ayopayana är uppdelad i 8 till 11 åsar som är 10 till 15 millimeter höga. Längs åsarna sitter areoler och mellan dem finns små fåror tvärgående fåror. Ur areolen utvecklas 0 till 2 centraltaggar som blir 15 till 50 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 5 till 9 radiärtaggar som blir 10 till 30 millimeter långa. Blomman är vit och blir upp till 22 centimeter lång. Frukten är stor och blir 3 centimeter tjock när den torkat. Fröna är svarta och blir 1,4 millimeter lång samt 1,2 millimeter i diameter.
Synonymer
- Echinopsis ayopayana F.Ritter & Rausch 1968
- Echinopsis kladiwaiana Rausch 1972
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].