Nigella sativa: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 16: Rad 16:
[[Bladen]] är 2 till 3 centimeter långa och flikiga. [[Foderbladen]] är 1 till 1,5 centimeter långa och kronbladsliknande. [[Nektarierna]] är något ludna och sitter på korta skaft. [[Frukterna]] sitter ihop längs hela sin längd och är upp till 1,5 centimeter långa. De övergår i en spets som är nästan lika lång som frukten.  
[[Bladen]] är 2 till 3 centimeter långa och flikiga. [[Foderbladen]] är 1 till 1,5 centimeter långa och kronbladsliknande. [[Nektarierna]] är något ludna och sitter på korta skaft. [[Frukterna]] sitter ihop längs hela sin längd och är upp till 1,5 centimeter långa. De övergår i en spets som är nästan lika lång som frukten.  


Utbredningsområdet är från [[norra Afrika]] och österut över [[Arabiska halvön]] och [[västra Asien]] till [[indiska subkontinenten]]. Svartkummin odlas som krydda och har även [[naturaliserats]] på andra platser i världen. Det är de svarta [[fröna]] som används som krydda.
Det ursprungliga utbredningsområdet är i [[sydöstra Europa]], [[Centralasien]], [[Kaukasus]] och [[västra Asien]]. Svartkummin odlas som krydda och har även [[naturaliserats]] på andra platser i världen. Det är de svarta [[fröna]] som används som krydda.


== Synonymer ==
== Synonymer ==
* ''Nigella glandulifera'' <small>Freyn & Sint. 1903</small> &rarr; ''N. sativa'' var. ''hispidula''
* ''Nigella glandulifera'' <small>Freyn & Sint. 1903</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
<small>
<small>
* {{Bokref/USSR}}
* {{Bokref/USSR}}
* {{POWO|2021-08-13}}
* {{SKUD|7133|svartkummin}}
* {{SKUD|7133|svartkummin}}
* {{COL|col-dat=22nd December 2014|dat=2015-01-24}}
</small>
</small>
[[Kategori:Nigella|sativa]]
[[Kategori:Nigella|sativa]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i norra Afrika]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
[[Kategori:Växter i Egypten]]
[[Kategori:Växter i Bulgarien]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter i Centralasien]]
[[Kategori:Växter i Turkmenistan]]
[[Kategori:Växter i Kaukasus]]
[[Kategori:Växter i Kaukasus]]
[[Kategori:Växter i norra Kaukasus]]
[[Kategori:Växter i Transkaukasus]]
[[Kategori:Växter i Transkaukasus]]
[[Kategori:Växter i västra Asien]]
[[Kategori:Växter i västra Asien]]
[[Kategori:Växter på Cypern]]
[[Kategori:Växter på Cypern]]
[[Kategori:Växter på östra Egeiska öarna]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Irak]]
[[Kategori:Växter i Irak]]
[[Kategori:Växter i Libanon och Syrien]]
[[Kategori:Växter i Turkiet]]
[[Kategori:Växter i Turkiet]]
[[Kategori:Växter på Arabiska halvön]]
[[Kategori:Växter i Yemen]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter i Indien]]
[[Kategori:Växter i Burma]]
[[Kategori:Växter i Nepal]]

Nuvarande version från 13 augusti 2021 kl. 04.27

Nigella sativa
L. 1762
Svartkummin
IMG 0503-Nigella sativa.jpg
Släkte Nigella
Familj Ranunculaceae
Ordning Ranunculales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Svartkummin är en ettårig ört i nigellasläktet i familjen ranunkelväxter.

Bladen är 2 till 3 centimeter långa och flikiga. Foderbladen är 1 till 1,5 centimeter långa och kronbladsliknande. Nektarierna är något ludna och sitter på korta skaft. Frukterna sitter ihop längs hela sin längd och är upp till 1,5 centimeter långa. De övergår i en spets som är nästan lika lång som frukten.

Det ursprungliga utbredningsområdet är i sydöstra Europa, Centralasien, Kaukasus och västra Asien. Svartkummin odlas som krydda och har även naturaliserats på andra platser i världen. Det är de svarta fröna som används som krydda.

Synonymer

  • Nigella glandulifera Freyn & Sint. 1903

Referenser

  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2021-08-13.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svartkummin - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9