Fridericia patellifera: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=(Schltdl.) L.G.Lohmann |year=2014 |altrubrik= |bild=Arrabidaea patellifera 1.jpg |genus=Fridericia |fam=Bignoniaceae |ord=Lamiales...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 22: Rad 22:
* ''Bignonia patellifera'' <small>Schltdl. 1833</small>
* ''Bignonia patellifera'' <small>Schltdl. 1833</small>
* ''Petastoma patelliferum'' <small>(Schltdl.) Miers 1863</small>
* ''Petastoma patelliferum'' <small>(Schltdl.) Miers 1863</small>
* ''Petastoma pentstemonoides'' <small>(Kraenzl.) Sandwith 1859</small>


== Referenser ==
== Referenser ==

Versionen från 12 januari 2020 kl. 10.40

Fridericia patellifera
(Schltdl.) L.G.Lohmann 2014
Arrabidaea patellifera 1.jpg
Släkte Fridericia
Familj Bignoniaceae
Ordning Lamiales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Fridericia patellifera är en klätterväxt i släktet Fridericia i familjen katalpaväxter.

Bladen är sammansatta och småbladen är elliptiska till avlångt äggrunda och spetsiga. De blir upp till 11 centimeter långa och 8 centimeter breda. Blommorna är trumpetformade och upp till 4 centimeter långa. Blomfärgen är varierande från rosa till mörklila. De sitter i samlingar. Frukten är en kapsel som blir upp till 20 centimeter lång och drygt 1 centimeter bred.

Utbredningsområdet är i Mexiko, Centralamerika och Sydamerika.

Synonymer

  • Arrabidaea patellifera Sandwith 1968
  • Bignonia patellifera Schltdl. 1833
  • Petastoma patelliferum (Schltdl.) Miers 1863
  • Petastoma pentstemonoides (Kraenzl.) Sandwith 1859

Referenser

  • Macbride, J. Francis: Flora of Peru, Field Museum of Natural History, Chicago 1961, Publication (Field Museum of Natural History : 1909). Botanical series. v. 13, pt. 5C, no. 1 (eng).  doi:10.5962/bhl.title.2341
  • World Checklist of Bignoniaceae. Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet. Retrieved 2020-01-12. Informationen har flyttats till POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/