Eriosyce taltalensis: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 22: Rad 22:


Klottrattkaktusen får rosalila [[blommor]] som är 3 centimeter långa och 3 centimeter i diameter. Areolerna som blomman utvecklas ur har vitt ullikt hår och några få krulliga bruna borsttrån. Frukten blir lilaaktig, 24 millimeter lång och 14 millimeter bred. Fröna är sotsvarta, vårtiga och 1 millimeter stora.
Klottrattkaktusen får rosalila [[blommor]] som är 3 centimeter långa och 3 centimeter i diameter. Areolerna som blomman utvecklas ur har vitt ullikt hår och några få krulliga bruna borsttrån. Frukten blir lilaaktig, 24 millimeter lång och 14 millimeter bred. Fröna är sotsvarta, vårtiga och 1 millimeter stora.
<gallery>
 
Fil:Eriosyce taltalensis v. floccosa FK 381.jpg|''Eriosyce taltalensis'' var. ''floccosa''
</gallery>
Arbeskrivningen baseras på ett exemplar som samlades in cirka 5 kilometer norr om Planta Esmeralda, nära Taltal, i den chilenska regionen Antofagasta. Plantan samlades in av Paul Hutchison under 1950-talet.<ref>{{bokref|efternamn=Kattermann|förnamn=Fred|medförfattare=Hunt David, Taylor Nigel P.
Arbeskrivningen baseras på ett exemplar som samlades in cirka 5 kilometer norr om Planta Esmeralda, nära Taltal, i den chilenska regionen Antofagasta. Plantan samlades in av Paul Hutchison under 1950-talet.<ref>{{bokref|efternamn=Kattermann|förnamn=Fred|medförfattare=Hunt David, Taylor Nigel P.
|titel=Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified|serie=Succulent plant research ; 1
|titel=Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified|serie=Succulent plant research ; 1
Rad 30: Rad 28:
|isbn=0-9517234-2-1 (pbk)|libris=7077040|sid=}}</ref>
|isbn=0-9517234-2-1 (pbk)|libris=7077040|sid=}}</ref>


Klottrattkaktusen anses vara [[sårbar]] och finns upptagen på [[rödlistan]].<ref>{{Redlist|nr=151837|text=Guerrero, P., Faundez, L., Saldivia, P. & Walter, H.E. 2017. Eriosyce taltalensis (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T151837A121445099|date=12 July 2018}}</ref>
Klottrattkaktusen anses vara [[sårbar]] och finns upptagen på [[rödlistan]].<ref>{{Redlist|nr=151837|text=Guerrero, P., Faundez, L., Saldivia, P. & Walter, H.E. 2017. ''Eriosyce taltalensis'' (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T151837A121445099|date=12 July 2018}}</ref>


Det [[vetenskapliga namnet]] ''taltalensis'' har arten fått då den upptäcktes när Taltal<ref>[http://maps.google.com/?ie=UTF8&ll=-25.412888,-70.489655&spn=0.462053,0.617294&t=h&z=11 Google Maps - Taltal, Chile]</ref> i Chile.<ref>{{Bokref/SPN}}</ref>
Det [[vetenskapliga namnet]] ''taltalensis'' har arten fått då den upptäcktes när Taltal<ref>[http://maps.google.com/?ie=UTF8&ll=-25.412888,-70.489655&spn=0.462053,0.617294&t=h&z=11 Google Maps - Taltal, Chile]</ref> i Chile.<ref>{{Bokref/SPN}}</ref>
Rad 43: Rad 41:
:''Neochilenia rupicola'' <small>(F.Ritter) Backeb. 1963</small>
:''Neochilenia rupicola'' <small>(F.Ritter) Backeb. 1963</small>
:''Neoporteria rupicola'' <small>(F.Ritter) Donald & G.D.Rowley 1966</small>
:''Neoporteria rupicola'' <small>(F.Ritter) Donald & G.D.Rowley 1966</small>
:''Eriosyce taltalensis'' var. ''floccosa'' <small>(F.Ritter) Katt. 1994</small>


== Referenser ==
== Referenser ==

Nuvarande version från 13 juli 2018 kl. 16.57

Eriosyce taltalensis
(Hutchison) Katt. 1994
Klottrattkaktus [1]
Eriosyce taltalensis FK 116.jpg
Undergrupp Horridocactus
Släkte Eriosyce
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
Status enligt rödlista: sårbar
Status iucn3.1 VU.svg

Klottrattkaktus är en art i trattkaktussläktet, familjen kaktusväxter och har sin naturliga växplats längs kusten och de kustnära bergen från Antofagasta i norr till Caldera i söder, i de chilenska regionerna Antofagasta och Atacama.[2]

Den är platt klotformad eller klotformad, upp till 5 centimeter hög och 8 centimeter i diameter. Huden är matt mörkgrön eller med stänk av lila och den har fibriga eller något konformade rötter. Själva plantan är indelad i 13 åsar som blir upp till 1 centimeter höga och är uppdelade i vårtor. Vårtorna är haformade sett från sidan och på varje vårta sitter en areol. Areolerna blir 8 millimeter långa, 5 millimeter breda och sitter 5 millimeter från varandra. I areolerna sitter mer eller mindre sammanflätade taggar som är raka eller kraftigt böjda och mörkbruna eller svartaktiga. Taggarna består av 1 till 4 centraltaggar som blir 30 till 40 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 12 till 24 radiärtaggar som blir 3 till 20 millimeter långa.[3]

Klottrattkaktusen får rosalila blommor som är 3 centimeter långa och 3 centimeter i diameter. Areolerna som blomman utvecklas ur har vitt ullikt hår och några få krulliga bruna borsttrån. Frukten blir lilaaktig, 24 millimeter lång och 14 millimeter bred. Fröna är sotsvarta, vårtiga och 1 millimeter stora.

Arbeskrivningen baseras på ett exemplar som samlades in cirka 5 kilometer norr om Planta Esmeralda, nära Taltal, i den chilenska regionen Antofagasta. Plantan samlades in av Paul Hutchison under 1950-talet.[4]

Klottrattkaktusen anses vara sårbar och finns upptagen på rödlistan.[5]

Det vetenskapliga namnet taltalensis har arten fått då den upptäcktes när Taltal[6] i Chile.[7]

Underart

E. taltalensis ssp. pygmaea (F.Ritter) Ferryman 2004

Synonymer

Neoporteria taltalensis Hutchison 1955
Neochilenia taltalensis (Hutchison) Backeb. 1959
Pyrrhocactus taltalensis (Hutchison) F.Ritter 1959
Pyrrhocactus rupicola F.Ritter 1963
Neochilenia rupicola (F.Ritter) Backeb. 1963
Neoporteria rupicola (F.Ritter) Donald & G.D.Rowley 1966

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - klottrattkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  4. ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng). ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris. 
  5. ^ Guerrero, P., Faundez, L., Saldivia, P. & Walter, H.E. 2017. Eriosyce taltalensis (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T151837A121445099 https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 12 July 2018.
  6. ^ Google Maps - Taltal, Chile
  7. ^ Leonard E. Newton; Urs Eggli: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names [Elektronisk resurs], Springer Berlin Heidelberg, 2004 (und). ISBN 978-3-662-07125-0. Libris.