Praecereus: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 17: | Rad 17: | ||
}} | }} | ||
'''''Praecereus''''' är ett [[släkte]] i [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i [[Argentina]], [[Bolivia]], [[Brasilien]], [[Colombia]], [[Ecuador]], [[Paraguay]], [[Peru]] och [[Venezuela]]. Släktet innehåller 6 [[arter]] och underarter. | '''''Praecereus''''' är ett [[släkte]] i [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i [[Argentina]], [[Bolivia]], [[Brasilien]], [[Colombia]], [[Ecuador]], [[Paraguay]], [[Peru]] och [[Venezuela]]. Släktet innehåller 6 [[arter]] och underarter. | ||
__TOC__ | |||
Arter i släktet är busk- till trädliknande med ibland liggande stammar, oftast grenar sig mycket och blir upp till 6 meter höga. Stammen är smal, pelarliknande till krökt och saknar en gelatinaktig sav. Stammen är uppdelad i 7 [[åsar]] eller fler och längs åsarna sitter framträdande [[areoler]] som är runda samt grå. Ur areolen utvecklas nål- till sylformade taggar. [[Blomman]] är öppen under natten, är [[trattformad|tratt-]] till [[klockformad]] och vit till gulgrön. [[Hypanthium]] och blompip är kraftig och ofta krökt. [[Frukten]] är köttig och röd. Den är kort oval och spricker upp längs sidan då den mognat. Blomrester sitter kvar på frukten. [[Fröna]] är ovalt avlånga, svarta och har små vårtor. | Arter i släktet är busk- till trädliknande med ibland liggande stammar, oftast grenar sig mycket och blir upp till 6 meter höga. Stammen är smal, pelarliknande till krökt och saknar en gelatinaktig sav. Stammen är uppdelad i 7 [[åsar]] eller fler och längs åsarna sitter framträdande [[areoler]] som är runda samt grå. Ur areolen utvecklas nål- till sylformade taggar. [[Blomman]] är öppen under natten, är [[trattformad|tratt-]] till [[klockformad]] och vit till gulgrön. [[Hypanthium]] och blompip är kraftig och ofta krökt. [[Frukten]] är köttig och röd. Den är kort oval och spricker upp längs sidan då den mognat. Blomrester sitter kvar på frukten. [[Fröna]] är ovalt avlånga, svarta och har små vårtor.<ref>{{bokref/NCL}}</ref> | ||
<ref>{{bokref/NCL | |||
== Arter == | == Arter == | ||
Rad 45: | Rad 27: | ||
::[[Praecereus euchlorus ssp. smithianus|''P. euchlorus'' ssp. ''smithianus'']] | ::[[Praecereus euchlorus ssp. smithianus|''P. euchlorus'' ssp. ''smithianus'']] | ||
:''[[Praecereus saxicola|P. saxicola]]'' | :''[[Praecereus saxicola|P. saxicola]]'' | ||
== Systematik == | |||
Släktet ''Praecereus'' beskrev 1968 av [[Franz Buxbaum]] och innehöll då 6 arter. De flesta av dessa arter hade tidigare placerats i undersläktet ''Hummelia'' som undersläkte till ''Monvillea'' av [[Curt Backeberg]]. Till en börjans så flyttade [[International Cactaceae Systematics Group]] alla arter till släktet ''Monvillea'' 1986, men redan 1990 flyttades de till ''[[Cereus]]''. En mer djupgående studie gjordes av [[Nigel Taylor]] och [[Daniela Zappi]], vilket till sist rätade ut en del frågetecken, även om många fortfarande kvarstår. [[Typart]] i släktet blev ''Cephalocereus smithianus'' = [[Praecereus euchlorus ssp. smithianus|''P. euchlorus'' ssp. ''smithianus'']].<ref>{{bokref/TCF}}</ref> | |||
Det [[vetenskapliga namnet]] ''Praecereus'' kommer från latinets ''prae-'' som betyder före eller före detta, vilket ger det något märkliga namnet före detta ''Cereus''.<ref>{{bokref/VetNam}}</ref> | |||
== Synonym == | |||
:''Monvillea'' <small>Britton & Rose 1920, även om inte typarten ingår.</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == |
Versionen från 26 november 2015 kl. 06.52
Praecereus Buxb. 1968 | |
P. saxicola | |
Tribus | Cereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Praecereus är ett släkte i familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i Argentina, Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Paraguay, Peru och Venezuela. Släktet innehåller 6 arter och underarter.
Arter i släktet är busk- till trädliknande med ibland liggande stammar, oftast grenar sig mycket och blir upp till 6 meter höga. Stammen är smal, pelarliknande till krökt och saknar en gelatinaktig sav. Stammen är uppdelad i 7 åsar eller fler och längs åsarna sitter framträdande areoler som är runda samt grå. Ur areolen utvecklas nål- till sylformade taggar. Blomman är öppen under natten, är tratt- till klockformad och vit till gulgrön. Hypanthium och blompip är kraftig och ofta krökt. Frukten är köttig och röd. Den är kort oval och spricker upp längs sidan då den mognat. Blomrester sitter kvar på frukten. Fröna är ovalt avlånga, svarta och har små vårtor.[1]
Arter
- P. euchlorus - mörkgrön nattkaktus[2]
- P. saxicola
Systematik
Släktet Praecereus beskrev 1968 av Franz Buxbaum och innehöll då 6 arter. De flesta av dessa arter hade tidigare placerats i undersläktet Hummelia som undersläkte till Monvillea av Curt Backeberg. Till en börjans så flyttade International Cactaceae Systematics Group alla arter till släktet Monvillea 1986, men redan 1990 flyttades de till Cereus. En mer djupgående studie gjordes av Nigel Taylor och Daniela Zappi, vilket till sist rätade ut en del frågetecken, även om många fortfarande kvarstår. Typart i släktet blev Cephalocereus smithianus = P. euchlorus ssp. smithianus.[3]
Det vetenskapliga namnet Praecereus kommer från latinets prae- som betyder före eller före detta, vilket ger det något märkliga namnet före detta Cereus.[4]
Synonym
- Monvillea Britton & Rose 1920, även om inte typarten ingår.
Referenser
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - mörkgrön nattkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.