Cipocereus: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
|auktor = [[F.Ritter]] | |auktor = [[F.Ritter]] | ||
|year = 1979 | |year = 1979 | ||
|altrubrik = | |altrubrik = Daggfruktskaktussläktet | ||
|bild = Cipocereus minensis.jpg | |bild = Cipocereus minensis.jpg | ||
|bildtext = ''[[Cipocereus minensis|C. minensis]]'', | |bildtext = ''[[Cipocereus minensis|C. minensis]]'', daggfruktskaktus | ||
|subclass = Angiospermae | |subclass = Angiospermae | ||
|supord = Eudicotyledonae | |supord = Eudicotyledonae | ||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|link = {{PAGENAME}} | |link = {{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
''' | '''Daggfruktskaktussläktet''' är ett [[släkte]] som omfattar 6 arter i [[familjen]] [[kaktusväxter]]. Utbredningsområdet är i [[Minas Gerais]] i [[sydöstra Brasilien]]. | ||
Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt med ibland många [[pelarformade]] stammar och blir upp till 3,5 meter höga. Stammen är något träig, [[cylindrisk]] och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 [[åsar]] och längs åsarna sitter runda [[areoler]] som är vita eller bruna och de som senare får [[blommor]] kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas [[taggar]], från få till många eller ibland inga alls. | Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt med ibland många [[pelarformade]] stammar och blir upp till 3,5 meter höga. Stammen är något träig, [[cylindrisk]] och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 [[åsar]] och längs åsarna sitter runda [[areoler]] som är vita eller bruna och de som senare får [[blommor]] kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas [[taggar]], från få till många eller ibland inga alls. | ||
Rad 24: | Rad 24: | ||
== Arter == | == Arter == | ||
: ''[[Cipocereus bradei]]'' - stor | : ''[[Cipocereus bradei]]'' - stor daggfruktskaktus | ||
: ''[[Cipocereus crassisepalus]]'' | : ''[[Cipocereus crassisepalus]]'' | ||
: ''[[Cipocereus laniflorus]]'' | : ''[[Cipocereus laniflorus]]'' | ||
: ''[[Cipocereus minensis]]'' - | : ''[[Cipocereus minensis]]'' - daggfruktskaktus | ||
: ''[[Cipocereus pleurocarpus]]'' | : ''[[Cipocereus pleurocarpus]]'' | ||
: ''[[Cipocereus pusilliflorus]]'' | : ''[[Cipocereus pusilliflorus]]'' | ||
Rad 40: | Rad 40: | ||
* {{POWO|2023-07-29}} | * {{POWO|2023-07-29}} | ||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-29}} | * {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-29}} | ||
* {{SKUD|| | * {{SKUD||daggfruktskaktussläktet}} | ||
* Nationalparken Serra do Cipó http://www.serradocipo.com/ - {{Wayback|link=https://web.archive.org/web/20230604004645/http://www.serradocipo.com/|datum=2023-07-29}} | * Nationalparken Serra do Cipó http://www.serradocipo.com/ - {{Wayback|link=https://web.archive.org/web/20230604004645/http://www.serradocipo.com/|datum=2023-07-29}} | ||
</small> | </small> |
Nuvarande version från 29 juli 2023 kl. 05.54
Cipocereus F.Ritter 1979 Daggfruktskaktussläktet | |
C. minensis, daggfruktskaktus | |
Tribus | Cereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Daggfruktskaktussläktet är ett släkte som omfattar 6 arter i familjen kaktusväxter. Utbredningsområdet är i Minas Gerais i sydöstra Brasilien.
Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt med ibland många pelarformade stammar och blir upp till 3,5 meter höga. Stammen är något träig, cylindrisk och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 åsar och längs åsarna sitter runda areoler som är vita eller bruna och de som senare får blommor kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas taggar, från få till många eller ibland inga alls.
Blommorna är vita och rörformade. De är öppna under natten och ibland in på förmiddagen nästkommande dag. Blompip och hypanthium har åsar, är mer eller mindre runda i tvärsnitt och är täckta av ett tätt blått vax. Det kan finnas ett fåtal areoler som är fyllda av lite ull och några få taggar. Frukten är rund till oval och är täckt av ett iögonfallande blått vax. Den spricker inte upp då den mognat och har genomskinligt fruktkött.
Släktet beskrevs 1979 av Friedrich Ritter med C. pleurocarpus som typart. Släktet fick sitt vetenskapliga namn Cipocereus efter berget, numera även nationalparken, Serra do Cipó där typarten hittades. Nigel Taylor och Daniela Zappi genomförde en omfattande fältstudie i området 1989, vilket gav en klarare bild över släktet. Bland annat visade studien att arter i detta släkte är de mest primitiva i hela tribusen Cereeae.
Arter
- Cipocereus bradei - stor daggfruktskaktus
- Cipocereus crassisepalus
- Cipocereus laniflorus
- Cipocereus minensis - daggfruktskaktus
- Cipocereus pleurocarpus
- Cipocereus pusilliflorus
Synonymer
- Floribunda F.Ritter 1979
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-29.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-29].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - daggfruktskaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Nationalparken Serra do Cipó http://www.serradocipo.com/ - Arkiverad Internet Archive Wayback Machine Läst 2023-07-29