Cleistocactus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Cleistocactus''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (Lem.) [[Lem.]]
|auktor    = [[Lem.]]
|year      = 1861
|year      = 1861
|altrubrik = Rörkaktussläktet<ref name="SKUD">{{SKUD|17533|rörkaktussläktet}} </ref>
|altrubrik = Rörkaktussläktet
|bild      = Cleistocactus baumannii (9434198279).jpg
|bild      = Cleistocactus baumannii (9434198279).jpg
|bildtext  = [[Typart]] ''[[Cleistocactus baumannii]]''
|bildtext  = [[Typart]] ''[[Cleistocactus baumannii|C. baumannii]]'', tepipsrörkaktus
|regnum    = Plantae
|subclass   = Angiospermae
|div      = Spermatopsida
|supord     = Eudicotyledonae
|subdiv   = Angiospermae
|class     = Eudicotyledonae
|ord      = Caryophyllales
|ord      = Caryophyllales
|fam      = Cactaceae
|fam      = Cactaceae
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Trichocereeae
|tribus    = Trichocereeae
|link      = Cleistocactus
|link      = {{PAGENAME}}
}}
}}
'''Rörkaktussläktet''' tillhör [[familjen]] [[kaktusväxter]] och består av 48 arter.<ref>{{bokref/NCL}}</ref> Släktet har sin naturliga utbredning i [[södra Sydamerika|södra-]] och [[västra Sydamerika]], närmare bestämt i [[Argentina]], [[Bolivia]], [[Colombia]], [[Ecuador]], [[Peru]] och [[Paraguay]]. Släktet är uppdelat i två undergrupper; [[Undergrupp Cleistocactus|''Cleistocactus'']] som har blommor där alla eller enbart de inre [[kronbladen]] smiter åt runt [[ståndare]] och [[pistill]], och [[Undergrupp Borzicactus|''Borzicactus'']] där kronbladen spretar ut mer.
'''Rörkaktussläktet''' omfattar 25 arter i [[familjen]] [[kaktusväxter]]. Det [[vetenskapliga namnet]] ''Cleistocactus'' kommer från grekiskans ''kleistos'' som betyder sluten och refererar till de slutna blommorna. Släktet beskrevs av [[Charles Lemaire]] 1861 och utgick från ''Cereus baumannii'' som blev ''[[Cleistocactus baumannii]]'' och typart för släktet.
<gallery>
 
File:DSC 7918-1-Cleistocactus straussii.jpg|[[Undergrupp Cleistocactus|Undergrupp ''Cleistocactus'']]
Arter i släktet är vanligtvis buskliknande och ibland trädliknande. Stammen är smal, cylindrisk och upprättväxnade, krökt, liggande, krypande eller hängande. Stammen är uppdelad i 5 till 30 låga [[åsar]] som sällan är uppdelade i [[vårtor]], men ofta har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter [[areoler]] relativt tätt och ibland är det mer ull i dem som sitter längs den blommande delen av stammen. Ur areolen utvecklas alltid [[taggar]] som varierar i storlek och form. [[Blomman]] utvecklas på sidan av stammen längs den övre delen nära toppen och oftast utvecklas det många samtidigt. Blomman är smalt [[rörformad]], röd, orange, gul eller grön och pollineras av kolibrier.  Alla eller enbart de inre [[kronbladen]] smiter åt runt [[ståndare]] och [[pistill]]. Blompipen är vanligen rak. [[Hypanthium]] och blompip är täckt av överlappande fjäll som bär ull eller hår. [[Frukten]] är liten, rund, köttig och har ibland lite tussar av hår. Den förblir intakt eller spricker upp då den mognat. Blomrester sitter oftast kvar på frukten. [[Fröna]] är små och blanksvarta.
Fil:IMG 0594-1-Cleistocactus icosagonus.jpg|[[Undergrupp Borzicactus|Undergrupp ''Borzicactus'']]
 
</gallery>
Utbredningsområdet är i [[västra Sydamerika]], [[Brasilien]] och [[södra Sydamerika]].
Arter i släktet är vanligtvis buskliknande och ibland trädliknande. Stammen är smal, cylindrisk och upprättväxnade, krökt, liggande, krypande eller hängande. Stammen är uppdelad i 5 till 30 låga [[åsar]] som sällan är uppdelade i [[vårtor]], men ofta har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter [[areoler]] relativt tätt och ibland är det mer ull i dem som sitter längs den blommande delen av stammen. Ur areolen utvecklas alltid [[taggar]] som varierar i storlek och form. [[Blomman]] utvecklas på sidan av stammen längs den övre delen nära toppen och oftas utvecklas det många samtidigt. Den är öppen under dagen, är smalt [[rörformad]], röd, orange, gul eller grön och pollineras av kolibrin. Blompipen är rakt, lätt krökt eller S-formad. [[Hypanthium]] och blompip är täckt av överlappande fjäll som bär ull eller hår. [[Frukten]] är lite, rund, köttig och har ibland lite tussar av hår. Den förblir intakt eller spricker upp då den mognat. Blomrester sitter oftast kvar på frukten. [[Fröna]] är små och blanksvarta.<ref name="TCF">{{bokref/TCF}}</ref>
__NOTOC__
Det [[vetenskapliga namnet]] ''Cleistocactus'' kommer från grekiskans ''kleistos'' som betyder sluten och refererar till de slutna blommorna.<ref>{{Bokref/VetNam}}</ref>


== Systematik ==
Släktet ''Cleistocactus'' beskrevs av [[Charles Lemaire]] 1861 och utgick från ''Cereus baumannii'' som blev ''[[Cleistocactus baumannii]]'' och typart för släktet. 1909 bekrevs släktet  Borzicactus av [[Vincenzo Riccobono]] och i det ingick både ''[[Matucana]]'' och ''[[Oreocereus]]''. Den internationella sytematikgruppen IOS beslutade att efter senare studier slå ihop dessa två släkten, men lyfta ut ''Matucana'' och ''Oreocereus'' som fristående släkten. Framtida studier kan visa att även ''Borzicactus'' bör vara fristående.<ref name="TCF"/>
== Arter ==
== Arter ==
{{Kolumner|3|{{#categorytree:Systematik Cleistocactus|hideroot|mode=pages|depth=3}}}}
{{div-lista|lista=
: ''[[Cleistocactus ayopayanus]]''
: ''[[Cleistocactus baumannii]]'' - tepipsrörkaktus
: ''[[Cleistocactus brookeae]]'' - guldkaktus
: ''[[Cleistocactus buchtienii]]'' - piggrörkaktus
: ''[[Cleistocactus candelilla]]'' - liten rörkaktus
: ''[[Cleistocactus capadalensis]]''
: ''[[Cleistocactus chrysocephalus]]''
: ''[[Cleistocactus dependens]]''
: ''[[Cleistocactus hildegardiae]]''
: ''[[Cleistocactus hyalacanthus]]'' - borströrkaktus
: ''[[Cleistocactus laniceps]]''
: ''[[Cleistocactus luribayensis]]''
: ''[[Cleistocactus micropetalus]]''
: ''[[Cleistocactus morawetzianus]]''
: ''[[Cleistocactus parviflorus]]''
: ''[[Cleistocactus pungens]]''
: ''[[Cleistocactus reae]]''
: ''[[Cleistocactus ritteri]]''
: ''[[Cleistocactus samaipatanus]]'' - rubinkaktus
: ''[[Cleistocactus smaragdiflorus]]'' - smaragdkaktus
: ''[[Cleistocactus strausii]]'' - silverpelarkaktus
: ''[[Cleistocactus tominensis]]''
: ''[[Cleistocactus variispinus]]''
: ''[[Cleistocactus viridiflorus]]''
: ''[[Cleistocactus winteri]]'' - bronskaktus
:  
}}
 
== Synonymer ==
== Synonymer ==
{|
{{div-lista|lista=
|-valign=top
: ''Akersia'' <small>Buining 1961</small>
|
: ''Bolivicereus'' <small>Cárdenas 1951</small>
:''Borzicactus'' <small>Riccob. 1909</small>
: ''Borzicactella'' <small>F.Ritter 1981</small>
:''Binghamia'' <small>Britton & Rose 192</small>0
: ''Cephalocleistocactus'' <small>F.Ritter 1959</small>
:''Clistanthocereus'' <small>Backeb. 1937</small>
: ''Cleistocereus'' <small>Fric & Kreuz. 1936</small>
:''Loxanthocereus'' <small>Backeb. 1937</small>
: ''Clistanthocereus'' <small>Backeb. 1937</small>
:''Seticereus'' <small>Backeb. 1942</small>
: ''Hildewintera'' <small>F.Ritter ex G.D.Rowley 1968</small>
:''Maritimocereus'' <small>Akers & Buin. 1950</small>
: ''Maritimocereus'' <small>Akers & Buining 1950</small>
:''Bolivicereus'' <small>Cárdenas 1951</small>
: ''Seticleistocactus'' <small>Backeb. 1963</small>
|
: ''Winteria'' <small>F.Ritter 1962</small>
:''Akersia'' <small>Buin. 1961</small>
: ''Winterocereus'' <small>Backeb. 1966</small>
:''Winteria'' <small>F.Ritter 1962, [[nom. illeg.]]</small>
:  
:''Seticleistocactus'' <small>Backeb. 1963</small>
}}
:''Winterocereus'' <small>Backeb. 1966, [[nom. illeg.]]</small>
:''Hildewintera'' <small>F.Ritter 1966</small>
:''Borzicactella'' <small>F.Ritter 1981</small>
|}


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-07-04}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-04}}
* {{SKUD||rörkaktussläktet}}
* {{Bokref/VetNam}}
</small>


[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Trichocereeae]]
[[Kategori:Trichocereeae]]
[[Kategori:Växtsläkten i Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i Bolivia]]
[[Kategori:Växtsläkten i Bolivia]]
[[Kategori:Växtsläkten i Colombia]]
[[Kategori:Växtsläkten i Ecuador]]
[[Kategori:Växtsläkten i Peru]]
[[Kategori:Växtsläkten i Peru]]
[[Kategori:Växtsläkten i Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i västra centrala Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i södra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i södra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i Paraguay]]
[[Kategori:Växtsläkten i Paraguay]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten i Uruguay]]
[[Kategori:Att göra|1. Rensa upp och fixa bland alla arter.]]

Nuvarande version från 4 juli 2023 kl. 21.16

Cleistocactus
Lem. 1861
Rörkaktussläktet
Typart C. baumannii, tepipsrörkaktus
Typart C. baumannii, tepipsrörkaktus
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Rörkaktussläktet omfattar 25 arter i familjen kaktusväxter. Det vetenskapliga namnet Cleistocactus kommer från grekiskans kleistos som betyder sluten och refererar till de slutna blommorna. Släktet beskrevs av Charles Lemaire 1861 och utgick från Cereus baumannii som blev Cleistocactus baumannii och typart för släktet.

Arter i släktet är vanligtvis buskliknande och ibland trädliknande. Stammen är smal, cylindrisk och upprättväxnade, krökt, liggande, krypande eller hängande. Stammen är uppdelad i 5 till 30 låga åsar som sällan är uppdelade i vårtor, men ofta har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter areoler relativt tätt och ibland är det mer ull i dem som sitter längs den blommande delen av stammen. Ur areolen utvecklas alltid taggar som varierar i storlek och form. Blomman utvecklas på sidan av stammen längs den övre delen nära toppen och oftast utvecklas det många samtidigt. Blomman är smalt rörformad, röd, orange, gul eller grön och pollineras av kolibrier. Alla eller enbart de inre kronbladen smiter åt runt ståndare och pistill. Blompipen är vanligen rak. Hypanthium och blompip är täckt av överlappande fjäll som bär ull eller hår. Frukten är liten, rund, köttig och har ibland lite tussar av hår. Den förblir intakt eller spricker upp då den mognat. Blomrester sitter oftast kvar på frukten. Fröna är små och blanksvarta.

Utbredningsområdet är i västra Sydamerika, Brasilien och södra Sydamerika.

Arter

Cleistocactus ayopayanus
Cleistocactus baumannii - tepipsrörkaktus
Cleistocactus brookeae - guldkaktus
Cleistocactus buchtienii - piggrörkaktus
Cleistocactus candelilla - liten rörkaktus
Cleistocactus capadalensis
Cleistocactus chrysocephalus
Cleistocactus dependens
Cleistocactus hildegardiae
Cleistocactus hyalacanthus - borströrkaktus
Cleistocactus laniceps
Cleistocactus luribayensis
Cleistocactus micropetalus
Cleistocactus morawetzianus
Cleistocactus parviflorus
Cleistocactus pungens
Cleistocactus reae
Cleistocactus ritteri
Cleistocactus samaipatanus - rubinkaktus
Cleistocactus smaragdiflorus - smaragdkaktus
Cleistocactus strausii - silverpelarkaktus
Cleistocactus tominensis
Cleistocactus variispinus
Cleistocactus viridiflorus
Cleistocactus winteri - bronskaktus
 

Synonymer

Akersia Buining 1961
Bolivicereus Cárdenas 1951
Borzicactella F.Ritter 1981
Cephalocleistocactus F.Ritter 1959
Cleistocereus Fric & Kreuz. 1936
Clistanthocereus Backeb. 1937
Hildewintera F.Ritter ex G.D.Rowley 1968
Maritimocereus Akers & Buining 1950
Seticleistocactus Backeb. 1963
Winteria F.Ritter 1962
Winterocereus Backeb. 1966
 

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-04.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-04].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - rörkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.