Parodia microsperma: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 37: Rad 37:
== Synonymer ==
== Synonymer ==
''P. microsperma'' är [[typart]] i släktet ''[[Parodia]]''. Den varierar mycket till utseendet i de olika bestånden och har på det viset fått många namn genom åren. Dessa namn anses nu vara synonymer.
''P. microsperma'' är [[typart]] i släktet ''[[Parodia]]''. Den varierar mycket till utseendet i de olika bestånden och har på det viset fått många namn genom åren. Dessa namn anses nu vara synonymer.
{|class="collapsible collapsed"
{|
!colspan=2|<span style="display:none">rubrik</span>
!colspan=2|<span style="display:none">rubrik</span>
|-
|-

Versionen från 22 april 2023 kl. 06.33

Parodia microsperma
(F.A.C.Weber) Speg. 1923
Haksydkaktus[1]
Parodia microsperma.jpg
Undergrupp Parodia
Släkte Parodia
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Haksydkaktus är en art i sydkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sin naturliga utbredning i de argentinska provinserna Catamarca, Jujuy, La Rioja, Salta, Santiago del Estero, San Juan och Tucumán, samt de bolivianska departementen Potosí och Tarija.[2] Den är vanligtvis solitärväxande, men kan ibland bilda tuvor. Stammen är platt klotformad till klotformad eller cylindrisk, har rödgrå till grön hud och blir 5 till 20 centimeter hög samt 5 till 10 centimeter i diameter.

Haksydkaktusen är uppdelad i 15 till 21 åsar som vanligtvis är spiralvridna och är uppdelade i vårtor. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum, en mellan varje vårta. Ur areolen utvecklas 3 till 4 centraltaggar som är rödaktiga, brunaktiga eller svarta och blir 5 till 50 millimeter långa. De avslutas ibland med en krok. Runt centraltaggarna sitter 7 till 30 radiärtaggar som är vita och blir 4 till 8 millimeter långa. De är borstliknande eller styva. Blomman är gul, orange eller röd och blir 3 till 3,5 centimeter lång samt 4 till 5 centimeter i diameter. Blompip och hypanthium är täckt av ull och borststrån. Frukten är nära klotformad och blir 4 till 5 millimeter i diameter. Fröna är släta, blankt bruna och blir upp till 0,5 millimeter långa. De har en stor elaiosom.[4][5]

Underarter

Parodia microsperma ssp. microsperma

Underart microsperma har klotformad stam och grön hud. Den har en lång krokförsedd centraltagg och tunna samt böljiga radiärtaggar. Blomman är gul, orange eller röd. Underarten har sitt utbredningsområde i hela huvudartens område.

Styvtaggig haksydkaktus[1] - Parodia microsperma ssp. horrida (F.H.Brandt) R.Kiesling & O.Ferrari 1990

Underart horrida har en cylindrisk stam med en rödgrå hud. Centraltaggarna är antingen raka eller har en krok och radiärtaggarna är kraftiga och styva. Blomman är gul. Underarten har sitt utbredningsområde i Salta.

Synonymer

P. microsperma är typart i släktet Parodia. Den varierar mycket till utseendet i de olika bestånden och har på det viset fått många namn genom åren. Dessa namn anses nu vara synonymer.

rubrik
Echinocactus microspermus F.A.C.Weber 1896
Echinocactus microspermus var. macrancistrus K.Schum. 1902
Parodia macrancistra (K.Schum.) Y.Itô 1957
Echinocactus microspermus var. erythranthus Speg. 1905
Parodia erythrantha (Speg.) Backeb. & F.M.Knuth 1935
Parodia aureispina Backeb. 1934
Parodia mutabilis Backeb. 1934
Parodia sanguiniflora Backeb. 1934
Parodia setifera Backeb. 1934
Parodia catamarcensis Backeb. 1935
Parodia microthele Backeb. 1935
Parodia scopaoides Backeb. 1935
Parodia rigidispina Krainz 1946
Parodia atroviridis Backeb. 1963
Parodia dextrohamata Backeb. 1963
Parodia fechseri Backeb. 1963
Parodia fuscato-viridis Backeb. 1963
Parodia kilianana Backeb. 1963
Parodia rigida Backeb. 1963
Parodia rubellihamata F.Ritter ex Backeb. 1963
Parodia rubriflora Backeb. 1963, nom. inval.
Parodia tafiensis Backeb. 1963
Parodia tuberculosi-costata Backeb. 1966
Parodia dichroacantha F.H.Brandt & Weskamp 1967
Parodia matthesiana Heinrich 1968, nom. inval.
Parodia weskampiana Krasucka & Spanowsky 1968
Parodia malyana Rausch 1969
Parodia thionantha F.H.Brandt 1969
Parodia weberiana F.H.Brandt 1969
Parodia superba F.H.Brandt 1970
Parodia pluricentralis Backeb. ex F.H.Brandt 1971
Parodia spegazziniana F.H.Brandt 1971
Parodia campestris F.H.Brandt 1975
Parodia papagayana F.H.Brandt 1976
Parodia talaensis F.H.Brandt 1976
Parodia albofuscata F.H.Brandt 1977
Parodia capillataensis F.H.Brandt 1977
Parodia mesembrina F.H.Brandt 1977
Parodia spanisa F.H.Brandt 1977
Parodia hummeliana A.B.Lau & Weskamp 1978
Parodia horrida F.H.Brandt 1979
Parodia lohaniana A.B.Lau & Weskamp 1979
Parodia betaniana F.Ritter 1980
Parodia chlorocarpa F.Ritter 1980
Parodia glischrocarpa F.Ritter 1980
Parodia piltziorum Weskamp 1980
Parodia rubristaminea F.Ritter 1980
Parodia uebelmanniana F.Ritter 1980
Parodia amblayensis F.H.Brandt 1993, nom. inval.
Parodia herzogii Rausch 1981
Parodia mercedesiana Weskamp 1984
Parodia weberioides F.H.Brandt 1984
Parodia argerichiana Weskamp 1985
Parodia minuscula Rausch 1985
Parodia heteracantha F.Ritter ex Weskamp 1986
Parodia riojensis F.Ritter & Weskamp 1987
Parodia malyana ssp. igneiflora F.H.Brandt 1988, nom. inval.
Parodia wagneriana Weskamp 1989
Parodia nana Weskamp 1990
Parodia tucumanensis Weskamp 1990
Parodia aconquijaensis Weskamp 1991
Parodia belenensis Weskamp 1992
Parodia cachiana Weskamp 1992
Parodia cebilarensis Weskamp 1992
Parodia grandiflora M.Veverka 1992, nom. inval.
Parodia guachipasana Weskamp 1992
Parodia heyeriana Weskamp 1992
Parodia lembckei Weskamp 1992
Parodia tolombona Weskamp 1992
Parodia cabracorralensis Piens 1994
Parodia elegans Fechser ex Backeb. 1966

Referenser

  1. ^ a b SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - haksydkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9, styvtaggig haksydkaktus
  2. ^ Proyectos del Instituto de Botánica Darwinion ISSN 2250-6365 - Parodia microsperma
  3. ^ Schumann Karl, Gürke Max: Blühende Kakteen = (Iconographia Cactacearum). Bd 1, J. Neumann, Neudamm 1900-1905 (ger). Libris. 
  4. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 546-547. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  5. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 


Översättningar • Engelska: Golden Tom thum