Cipocereus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Cipocereus''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = [[F.Ritter]]
|auktor    = [[F.Ritter]]
|year      = 1979
|year      = 1979
|altrubrik = Daggfruktkaktussläktet<ref name="SKUD">{{SKUD|82150|daggfruktkaktussläktet}}, daggfruktkaktus, stor daggfruktkaktus</ref>
|altrubrik = Daggfruktkaktussläktet
|bild      = Cipocereus minensis.jpg
|bild      = Cipocereus minensis.jpg
|bildtext  = ''[[Cipocereus minensis|C. minensis]]''
|bildtext  = ''[[Cipocereus minensis|C. minensis]]'', daggfruktkaktus
|regnum    = Plantae
|subclass   = Angiospermae
|div      = Spermatopsida
|supord     = Eudicotyledonae
|subdiv   = Angiospermae
|class     = Eudicotyledonae
|ord      = Caryophyllales
|ord      = Caryophyllales
|fam      = Cactaceae
|fam      = Cactaceae
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Cereeae
|tribus    = Cereeae
|link      = Cipocereus
|link      = {{PAGENAME}}
}}
}}
'''Daggfruktkaktussläktet''' är ett [[släkte]] inom [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i den [[brasilianska]] delstaten [[Minas Gerais]]. Släktet innehåller 6 arter.  
'''Daggfruktkaktussläktet''' är ett [[släkte]] som omfattar 6 arter i [[familjen]] [[kaktusväxter]]. Utbredningsområdet är i [[Minas Gerais]] i [[sydöstra Brasilien]].


De kännetecknas av att ha ett busklikt växtsätt med ibland många [[pelarformade]] stammar och blir upp till 3,5 meter hög. Stammen är något träig, [[cylindrisk]] och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 [[åsar]] och längs åsarna sitter runda [[areoler]] som är vita eller bruna och de som senare får [[blommor]] kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas varierande taggar, från få till många eller ibland inga alls.
Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt med ibland många [[pelarformade]] stammar och blir upp till 3,5 meter höga. Stammen är något träig, [[cylindrisk]] och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 [[åsar]] och längs åsarna sitter runda [[areoler]] som är vita eller bruna och de som senare får [[blommor]] kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas [[taggar]], från få till många eller ibland inga alls.


Arter i daggfruktkaktussläktet får vita blommor som är rörformade, öppna under natten och ibland in på förmiddagen nästkommande dag. Blompip och [[hypanthium]] har åsar, är mer eller mindre runda i tvärsnitt och är täckt av ett tätt blått vax. Det kan finnas ett fåtal areoler som är fyllda av lite ull och några få taggar. [[Frukten]] är rund till oval och är täckt av ett iögonfallande blått vax. Den spricker inte upp då den mognat och innehåller ett genomskinligt fruktkött.<ref>{{Bokref/NCL|sid=42-43}}</ref>
Blommorna är vita och [[rörformade]]. De är öppna under natten och ibland in på förmiddagen nästkommande dag. Blompip och [[hypanthium]] har åsar, är mer eller mindre runda i tvärsnitt och är täckta av ett tätt blått vax. Det kan finnas ett fåtal areoler som är fyllda av lite ull och några få taggar. [[Frukten]] är rund till oval och är täckt av ett iögonfallande blått vax. Den spricker inte upp då den mognat och har genomskinligt fruktkött.


Släktet beskrevs 1979 av [[Friedrich Ritter]] med ''C. pleurocarpus'' som [[typart]], numera [[synonym]] till ''[[Cipocereus minensis|C. minensis]]''. Släkte fick sitt [[vetenskapliga namn]] ''Cipocereus'' efter berget, numera även nationalparken, Serra do Cipó<ref>[http://www.serradocipo.com/ Nationalparken Serra do Cipó]</ref> där typarten hittades.
Släktet beskrevs 1979 av [[Friedrich Ritter]] med ''C. pleurocarpus'' som [[typart]]. Släktet fick sitt [[vetenskapliga namn]] ''Cipocereus'' efter berget, numera även nationalparken, Serra do Cipó där typarten hittades.
[[Nigel Paul Taylor|Nigel Taylor]] och [[Daniela Cristina Zappi|Daniela Zappi]] genomförde en omfattande fältstudie i området 1989, vilket gav en klarare bild över släktet. Bland annat visade studien att arter i detta släkte är de mest primitiva i hela tribusen [[Cereeae]].<ref>{{Bokref/TCF|sid=151-152}}</ref>
[[Nigel Paul Taylor|Nigel Taylor]] och [[Daniela Cristina Zappi|Daniela Zappi]] genomförde en omfattande fältstudie i området 1989, vilket gav en klarare bild över släktet. Bland annat visade studien att arter i detta släkte är de mest primitiva i hela tribusen [[Cereeae]].


== Arter ==
== Arter ==
:''[[Cipocereus bradei|C. bradei]]'' - stor daggfruktkaktus<ref name="SKUD"/>
: ''[[Cipocereus bradei]]'' - stor daggfruktkaktus
:''[[Cipocereus crassisepalus|C. crassisepalus]]''
: ''[[Cipocereus crassisepalus]]''
:''[[Cipocereus laniflorus|C. laniflorus]]''
: ''[[Cipocereus laniflorus]]''
:''[[Cipocereus minensis|C. minensis]]'' - daggfruktkaktus<ref name="SKUD"/>
: ''[[Cipocereus minensis]]'' - daggfruktkaktus
:[[Cipocereus minensis|''C. minensis'' ssp. ''leiocarpus'']]
: ''[[Cipocereus pleurocarpus]]''
:''[[Cipocereus pusilliflorus|C. pusilliflorus]]''
: ''[[Cipocereus pusilliflorus]]''


== Synonymer ==
== Synonymer ==
:''Piptanthocereus'' <small>Riccob. 1909, med [[typart]] exkluderad</small>
: ''Floribunda'' <small>F.Ritter 1979</small>
:''Floribunda'' <small>F.Ritter 1979</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
 
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-07-29}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-29}}
* {{SKUD||daggfruktkaktussläktet}}
* Nationalparken Serra do Cipó http://www.serradocipo.com/ - {{Wayback|link=https://web.archive.org/web/20230604004645/http://www.serradocipo.com/|datum=2023-07-29}}
</small>
[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Cactaceae]]
[[Kategori:Cereeae]]
[[Kategori:Cereeae]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten i Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten]]

Versionen från 29 juli 2023 kl. 05.48

Cipocereus
F.Ritter 1979
Daggfruktkaktussläktet
C. minensis, daggfruktkaktus
C. minensis, daggfruktkaktus
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Daggfruktkaktussläktet är ett släkte som omfattar 6 arter i familjen kaktusväxter. Utbredningsområdet är i Minas Gerais i sydöstra Brasilien.

Växterna i släktet har ett busklikt växtsätt med ibland många pelarformade stammar och blir upp till 3,5 meter höga. Stammen är något träig, cylindrisk och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 4 till 21 åsar och längs åsarna sitter runda areoler som är vita eller bruna och de som senare får blommor kan ibland ha mer ull än andra. Ur areolen utvecklas taggar, från få till många eller ibland inga alls.

Blommorna är vita och rörformade. De är öppna under natten och ibland in på förmiddagen nästkommande dag. Blompip och hypanthium har åsar, är mer eller mindre runda i tvärsnitt och är täckta av ett tätt blått vax. Det kan finnas ett fåtal areoler som är fyllda av lite ull och några få taggar. Frukten är rund till oval och är täckt av ett iögonfallande blått vax. Den spricker inte upp då den mognat och har genomskinligt fruktkött.

Släktet beskrevs 1979 av Friedrich Ritter med C. pleurocarpus som typart. Släktet fick sitt vetenskapliga namn Cipocereus efter berget, numera även nationalparken, Serra do Cipó där typarten hittades. Nigel Taylor och Daniela Zappi genomförde en omfattande fältstudie i området 1989, vilket gav en klarare bild över släktet. Bland annat visade studien att arter i detta släkte är de mest primitiva i hela tribusen Cereeae.

Arter

Cipocereus bradei - stor daggfruktkaktus
Cipocereus crassisepalus
Cipocereus laniflorus
Cipocereus minensis - daggfruktkaktus
Cipocereus pleurocarpus
Cipocereus pusilliflorus

Synonymer

Floribunda F.Ritter 1979

Referenser