Parodia otaviana: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik = '' | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = [[Cárdenas]] | |auktor = [[Cárdenas]] | ||
|year = 1963 | |year = 1963 | ||
Rad 6: | Rad 6: | ||
|bild = Parodia otaviana pm.jpg | |bild = Parodia otaviana pm.jpg | ||
|bildtext = | |bildtext = | ||
| | |subclass = Angiospermae | ||
|supord = Eudicotyledonae | |||
| | |||
|ord = Caryophyllales | |ord = Caryophyllales | ||
|fam = Cactaceae | |fam = Cactaceae | ||
Rad 16: | Rad 14: | ||
|genus = Parodia | |genus = Parodia | ||
|undergrupp= Parodia | |undergrupp= Parodia | ||
|link = | |link = {{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
'''''Parodia otaviana''''' är en [[art]] i [[sydkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sin naturliga utbredning i de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]], [[Chuquisaca]] och [[Potosí]] | '''''Parodia otaviana''''' är en [[art]] i [[sydkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sin naturliga utbredning i de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]], [[Chuquisaca]] och [[Potosí]]. | ||
'' | ''Parodia otaviana'' är vanligtvis [[solitärväxande]]. Stammen är [[klotformad]], har grågrön hud och blir 6 centimeter hög samt 12 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 13 [[åsar]] som är 2 centimeter höga, skarpa och raka. Längs åsarna sitter ovala [[areoler]] som är 8 millimeter breda och sitter 1 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas 9 till 15 [[taggar]] som är nålformade och blir 1,5 till 3,5 centimeter långa. 1 till 3 av dem är [[centraltaggar]]. | ||
[[Blomman]] är rör- till urnformad, gulorange och bara ett fåtal slår ut samtidigt. | |||
== Systematik == | |||
Artbeskrivingen baseras på ett exemplar som samlades in på 3400 meters höjd i Pampa de Otavi, Linares i det bolivianska departementet Potosí. Plantan samlades in av [[Martín Cárdenas]] i oktober 1958. | |||
== Synonymer == | |||
: ''Bolivicactus otavianus'' <small>(Cárdenas) Lodé 2014</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
< | <small> | ||
* {{Bokref/NCL}} | |||
* {{POWO|2023-06-30}} | |||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-06-30}} | |||
</small> | |||
[[Kategori:Parodia|otaviana]] | [[Kategori:Parodia|otaviana]] | ||
[[Kategori:Parodia subsect. Parodia]] | [[Kategori:Parodia subsect. Parodia]] |
Nuvarande version från 30 juni 2023 kl. 13.10
Parodia otaviana Cárdenas 1963 | |
Undergrupp | Parodia |
Släkte | Parodia |
Tribus | Notocacteae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Parodia otaviana är en art i sydkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sin naturliga utbredning i de bolivianska departementen Cochabamba, Chuquisaca och Potosí.
Parodia otaviana är vanligtvis solitärväxande. Stammen är klotformad, har grågrön hud och blir 6 centimeter hög samt 12 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 13 åsar som är 2 centimeter höga, skarpa och raka. Längs åsarna sitter ovala areoler som är 8 millimeter breda och sitter 1 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas 9 till 15 taggar som är nålformade och blir 1,5 till 3,5 centimeter långa. 1 till 3 av dem är centraltaggar.
Blomman är rör- till urnformad, gulorange och bara ett fåtal slår ut samtidigt.
Systematik
Artbeskrivingen baseras på ett exemplar som samlades in på 3400 meters höjd i Pampa de Otavi, Linares i det bolivianska departementet Potosí. Plantan samlades in av Martín Cárdenas i oktober 1958.
Synonymer
- Bolivicactus otavianus (Cárdenas) Lodé 2014
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-30.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-30].