Loxanthocereus faustianus: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) (Tog bort omdirigering till Cleistocactus acanthurus) Märke: Tog bort omdirigering |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Loxanthocereus faustianus | {{Taxo | ||
|rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | |||
|auktor = (Backeb.) [[Backeb.]] | |||
|year = 1942 | |||
|altrubrik = | |||
|bild = Loxanthocereus acanthurus ssp. faustianus.jpg | |||
|bildtext = | |||
|regnum = Plantae | |||
|subclass = Angiospermae | |||
|supord = Eudicotyledonae | |||
|ord = Caryophyllales | |||
|fam = Cactaceae | |||
|subfam = Cactoideae | |||
|tribus = Trichocereeae | |||
|genus = Loxanthocereus | |||
|link = {{PAGENAME}} | |||
|iucn = | |||
}} | |||
'''''Loxanthocereus faustianus''''' är en art i släktet ''[[Loxanthocereus]]'' och [[familjen]] [[kaktusväxter]]. | |||
''Loxanthocereus faustianus'' har ett buskliknande växtsätt. Stammen kryper eller hänger. Den är uppdelad i rundade [[åsar]] som har tvärgående fåror som delar upp dem i små [[vårtor]]. Längs åsarna sitter [[areoler]], en på varje vårta. Ur areolen utvecklas [[centraltaggar]] och [[radiärtaggar]]. | |||
[[Blomman]] är rak eller något krökt, scharlakansröd och blir 4 till 5 centimeter lång. [[Frukten]] är rund och blir 2 till 2,5 centimeter i diameter. | |||
Utbredningsområdet är i [[Peru]] i [[västra Sydamerika]]. | |||
== Synonymer == | |||
: ''Borzicactus acanthurus'' ssp. ''faustianus'' <small>(Backeb.) G.J.Charles 2012</small> | |||
: ''Borzicactus faustianus'' <small>Backeb. 1933</small> | |||
: ''Cleistocactus acanthurus'' ssp. ''faustianus'' <small>(Backeb.) Ostolaza 1998</small> | |||
: ''Cleistocactus acanthurus'' var. ''faustianus'' <small>(Backeb.) Ostolaza 1996</small> | |||
: ''Echinopsis acanthura'' ssp. ''faustiana'' <small>(Backeb.) Molinari & Mayta 2015</small> | |||
== Referenser == | |||
<small> | |||
* {{Bokref/NCL}} | |||
* {{Bokref/TCF}} | |||
* {{POWO|2023-07-05}} | |||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-05}} | |||
</small> | |||
[[Kategori:Loxanthocereus|faustianus]] | [[Kategori:Loxanthocereus|faustianus]] | ||
[[Kategori:Växtarter]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i Peru]] | |||
<!--- växtgeografi ---> | |||
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i Peru]] | |||
Nuvarande version från 5 juli 2023 kl. 18.52
| Loxanthocereus faustianus (Backeb.) Backeb. 1942 | |
| |
| Släkte | Loxanthocereus |
| Tribus | Trichocereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Loxanthocereus faustianus är en art i släktet Loxanthocereus och familjen kaktusväxter.
Loxanthocereus faustianus har ett buskliknande växtsätt. Stammen kryper eller hänger. Den är uppdelad i rundade åsar som har tvärgående fåror som delar upp dem i små vårtor. Längs åsarna sitter areoler, en på varje vårta. Ur areolen utvecklas centraltaggar och radiärtaggar.
Blomman är rak eller något krökt, scharlakansröd och blir 4 till 5 centimeter lång. Frukten är rund och blir 2 till 2,5 centimeter i diameter.
Utbredningsområdet är i Peru i västra Sydamerika.
Synonymer
- Borzicactus acanthurus ssp. faustianus (Backeb.) G.J.Charles 2012
- Borzicactus faustianus Backeb. 1933
- Cleistocactus acanthurus ssp. faustianus (Backeb.) Ostolaza 1998
- Cleistocactus acanthurus var. faustianus (Backeb.) Ostolaza 1996
- Echinopsis acanthura ssp. faustiana (Backeb.) Molinari & Mayta 2015
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-05.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-05].
