Arrojadoa leucostele: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
m (Helena flyttade sidan Stephanocereus leucostele till Arrojadoa leucostele)
 
(3 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Stephanocereus leucostele''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (Gürke) [[A.Berger]]
|auktor    = (Gürke) [[Anceschi]] & [[Magli]]
|year      = 1926
|year      = 2021
|altrubrik =  
|altrubrik =  
|bild      =  
|bild      = Stephanocereus leucostele.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
|regnum    = Plantae
|subclass   = Angiospermae
|div      = Spermatopsida
|supord     = Eudicotyledonae
|subdiv   = Angiospermae
|class     = Eudicotyledonae
|ord      = Caryophyllales
|ord      = Caryophyllales
|fam      = Cactaceae
|fam      = Cactaceae
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Cereeae
|tribus    = Cereeae
|genus    = Stephanocereus
|genus    = Arrojadoa
|link      = Stephanocereus leucostele
|link      = {{PAGENAME}}
}}
}}
'''''Stephanocereus leucostele''''' är en [[art]] i [[släktet]] ''[[Stephanocereus]]'' och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i den [[brasilianska]] delstaten [[Bahia, Brasilien|Bahia]]s södra delar. Den har ett trädlikt växtsätt, blir upp till 6 meter hög och kan få grenar cirka 1 meter från basen.<ref name="NCL">{{Bokref/NCL|sid=268}}</ref>
'''''Arrojadoa leucostele''''' är en [[art]] i [[karamellkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] med utbredningsområde i [[Bahia, Brasilien|Bahia]] i [[nordöstra Brasilien]] och [[Minas Gerais]] i [[sydöstra Brasilien]].


''S. leucostele'' har en stam som är uppdelad i olika långa [[segment]], har grågrön hud och blir 5 till 8 centimeter i diameter. Stammen är även uppdelad i 13 till 18 [[åsar]]. Längs åsarna sitter [[areoler]] som har en massa långa hår och sitter upp till 1 centimeter i från varandra. Areolerna är 3 till 4 millimeter i diameter. Ur areolen utvecklas en mängd taggar. Taggarna består av 3 till 5 [[centraltaggar]] som är vita till gyllengula, styva och blir 3 till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter upp till 20 [[radiärtaggar]] som är vita och blir 0,5 till 1,5 centimeter långa. Det utvecklas ett [[cephalium]] på toppen av stammen som blir till en ring och består av lös ull samt vita eller guldfärgad bort som är 4 till 9 centimeter långa. Ur cephaliat kommer nästa segment och även [[blommor]]. Blomman kan även utvecklas i segmentskarver. Den är rör- till [[klockfromad]], vit och blir upp till 10 centimeter lång samt 5,3 centimeter i diameter. [[Hypanthium]] och blompip är grön. [[Frukten]] är avlång, grön och blir 4,7 centimeter lång samt 4,5 centimeter i diameter. Med tiden täcks den av ett blått vax. Fruktköttet är vitt eller rött. [[Fröna]] blir upp till 2,2 millimeter.<ref name="NCL"/><ref>{{Bokref/TCF|sid=649-650}}</ref>
Denna art har ett trädlikt växtsätt, blir upp till 6 meter hög och kan få grenar cirka 1 meter från basen.
 
Stammen är uppdelad i olika långa [[segment]], är grågrön och blir 5 till 8 centimeter i diameter. Den är även uppdelad i 13 till 18 [[åsar]]. Längs åsarna sitter [[areoler]] som har en massa långa hår och sitter upp till 1 centimeter från varandra. Areolerna är 0,3 till 0,4 centimeter i diameter. Ur areolen utvecklas en mängd [[taggar]]. Taggarna består av 3 till 5 [[centraltaggar]] som är vita till gyllengula, styva och blir 3 till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter upp till 20 [[radiärtaggar]] som är vita och blir 0,5 till 1,5 centimeter långa.  
 
Det utvecklas ett [[cephalium]] på toppen av stammen som blir till en ring och består av lös ull samt vita eller guldfärgade borst som är 4 till 9 centimeter långa. Ur cephaliet kommer nästa segment och även [[blommor]]. Blomman kan även utvecklas i segmentskarvar. Den är rör- till [[klockformad]], vit och blir upp till 10 centimeter lång samt 5,5 centimeter i diameter. [[Hypanthium]] och blompip är grön. [[Frukten]] är avlång, grön och blir 4,7 centimeter lång samt 4,5 centimeter i diameter. Med tiden täcks den av ett blått vax. Fruktköttet är vitt eller rött. [[Fröna]] blir drygt 2 millimeter.


== Synonymer ==
== Synonymer ==
:''Cereus leucostele'' <small>Gürke 1908</small>
: ''Cephalocereus leucostele'' <small>(Gürke) Britton & Rose 1920</small>
:''Cephalocereus leucostele'' <small>(Gürke) Britton & Rose 1920</small>
: ''Cereus leucostele'' <small>Gürke 1908</small>
:''Pilocereus leucostele'' <small>(Gürke) Werderm. 1933</small>
: ''Pilocereus leucostele'' <small>(Gürke) Werderm. 1933</small>
: ''Stephanocereus leucostele'' <small>(Gürke) A.Berger 1926</small>


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-07-28}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-28}}
</small>
 
[[Kategori:Arrojadoa|leucostele]]
[[Kategori:Växtarter]]


[[Kategori:Stephanocereus|leucostele]]
[[Kategori:Kaktusar i Brasilien]]
[[Kategori:Kaktusar i Brasilien]]
[[Kategori:Kaktusar i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Kaktusar i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Kaktusar i Bahia]]
[[Kategori:Kaktusar i Bahia]]
[[Kategori:Kaktusar i sydöstra Brasilien]]
[[Kategori:Kaktusar i Minas Gerais]]
<!--- växtgeografi --->
<!--- växtgeografi --->
[[Kategori:Växter i Brasilien]]
[[Kategori:Växter i Brasilien]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växter i Bahia]]
[[Kategori:Växter i Bahia]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Brasilien]]
[[Kategori:Bild saknas-Cactaceae]]
[[Kategori:Växter i Minas Gerais]]

Nuvarande version från 28 juli 2023 kl. 06.22

Arrojadoa leucostele
(Gürke) Anceschi & Magli 2021
Stephanocereus leucostele.jpg
Släkte Arrojadoa
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Arrojadoa leucostele är en art i karamellkaktussläktet och familjen kaktusväxter med utbredningsområde i Bahia i nordöstra Brasilien och Minas Gerais i sydöstra Brasilien.

Denna art har ett trädlikt växtsätt, blir upp till 6 meter hög och kan få grenar cirka 1 meter från basen.

Stammen är uppdelad i olika långa segment, är grågrön och blir 5 till 8 centimeter i diameter. Den är även uppdelad i 13 till 18 åsar. Längs åsarna sitter areoler som har en massa långa hår och sitter upp till 1 centimeter från varandra. Areolerna är 0,3 till 0,4 centimeter i diameter. Ur areolen utvecklas en mängd taggar. Taggarna består av 3 till 5 centraltaggar som är vita till gyllengula, styva och blir 3 till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter upp till 20 radiärtaggar som är vita och blir 0,5 till 1,5 centimeter långa.

Det utvecklas ett cephalium på toppen av stammen som blir till en ring och består av lös ull samt vita eller guldfärgade borst som är 4 till 9 centimeter långa. Ur cephaliet kommer nästa segment och även blommor. Blomman kan även utvecklas i segmentskarvar. Den är rör- till klockformad, vit och blir upp till 10 centimeter lång samt 5,5 centimeter i diameter. Hypanthium och blompip är grön. Frukten är avlång, grön och blir 4,7 centimeter lång samt 4,5 centimeter i diameter. Med tiden täcks den av ett blått vax. Fruktköttet är vitt eller rött. Fröna blir drygt 2 millimeter.

Synonymer

Cephalocereus leucostele (Gürke) Britton & Rose 1920
Cereus leucostele Gürke 1908
Pilocereus leucostele (Gürke) Werderm. 1933
Stephanocereus leucostele (Gürke) A.Berger 1926

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-28.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-28].