Quiabentia: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 19: Rad 19:
Arter i släktet har ett busk- till trädlikt växtsätt med runda grenar sittande i ringar runt stammen. På grenarna sitter brett ovala [[löv]] som är tjocka och blir upp till 7 centimeter långa. [[Areolerna]] längs grenarna har [[glochider]] och [[taggar]]. [[Blomman]] utvecklas i änden av grenen, är öppen under dagen och är röd, rosa eller nästan vit. Blompip saknas, men [[hypanthium]] har löv, glochider och taggar. [[Frukten]] är avlång och köttig. [[Fröna]] är stora, runda och platta.<ref name="NCL"/><ref>{{bokref/TCF|sid=598}}</ref>
Arter i släktet har ett busk- till trädlikt växtsätt med runda grenar sittande i ringar runt stammen. På grenarna sitter brett ovala [[löv]] som är tjocka och blir upp till 7 centimeter långa. [[Areolerna]] längs grenarna har [[glochider]] och [[taggar]]. [[Blomman]] utvecklas i änden av grenen, är öppen under dagen och är röd, rosa eller nästan vit. Blompip saknas, men [[hypanthium]] har löv, glochider och taggar. [[Frukten]] är avlång och köttig. [[Fröna]] är stora, runda och platta.<ref name="NCL"/><ref>{{bokref/TCF|sid=598}}</ref>


Klassificeringen av vissa arter tycks vara extra svår. När [[Nathaniel Britton]] och [[Joseph Rose]] gav ut sin första del av ''The Cactaceae'' 1919 så kallades denna art för ''Pereskia zehntneri''. Bara fyra år senare när del fyra gavs ut så hade de i ett tillägg till boken skapat det nya släktet ''Quiabentia'' med ''[[Quiabentia zehntneri|Q. zehntneri]]'' som [[typart]]. De ansåg att de stora blommorna liknade ''[[Pereskia]]'', men glochider talade för ''[[Pereskiopsis]]''. [[International Cactaceae Systematics Group]] ville först flytta ihop släktet med ''Pereskiopsis'' men ändrade sig och behöll det med två arter och ansåg att det var en [[Sydamerikansk]] variant av den [[Nordamerikanska]] ''Pereskiopsis''.<ref>{{bokref
Klassificeringen av vissa arter tycks vara extra svår. När [[Nathaniel Britton]] och [[Joseph Rose]] gav ut sin första del av ''The Cactaceae'' 1919 kallades denna art för ''Pereskia zehntneri''. Bara fyra år senare när del fyra gavs ut hade de i ett tillägg till boken skapat det nya släktet ''Quiabentia'' med ''[[Quiabentia zehntneri|Q. zehntneri]]'' som [[typart]]. De ansåg att de stora blommorna liknade ''[[Pereskia]]'', men glochider talade för ''[[Pereskiopsis]]''. [[International Cactaceae Systematics Group]] ville först flytta ihop släktet med ''Pereskiopsis'' men ändrade sig och behöll det med två arter och ansåg att det var en [[sydamerikansk]] variant av det [[nordamerikanska]] ''Pereskiopsis''.<ref>{{bokref
|efternamn=Britton
|efternamn=Britton
|förnamn=Nathaniel Lord
|förnamn=Nathaniel Lord
Rad 41: Rad 41:
[[Kategori:Cylindropuntieae]]
[[Kategori:Cylindropuntieae]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten]]
[[Kategori:Växtsläkten i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i Bolivia]]
[[Kategori:Växtsläkten i Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i sydöstra Brasilien]]
[[Kategori:Växtsläkten i södra Sydamerika]]
[[Kategori:Växtsläkten i Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordöstra Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växtsläkten i Paraguay]]

Nuvarande version från 17 januari 2018 kl. 15.11

Quiabentia
Britton & Rose 1923
Q. verticillata
Q. verticillata
Tribus Cylindropuntieae
Underfamilj Opuntioideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Quiabentia är ett släkte i familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i Argentina, Brasilien, Bolivia och Paraguay. Det finns 2 arter i släktet.[1]

Arter i släktet har ett busk- till trädlikt växtsätt med runda grenar sittande i ringar runt stammen. På grenarna sitter brett ovala löv som är tjocka och blir upp till 7 centimeter långa. Areolerna längs grenarna har glochider och taggar. Blomman utvecklas i änden av grenen, är öppen under dagen och är röd, rosa eller nästan vit. Blompip saknas, men hypanthium har löv, glochider och taggar. Frukten är avlång och köttig. Fröna är stora, runda och platta.[1][2]

Klassificeringen av vissa arter tycks vara extra svår. När Nathaniel Britton och Joseph Rose gav ut sin första del av The Cactaceae 1919 kallades denna art för Pereskia zehntneri. Bara fyra år senare när del fyra gavs ut hade de i ett tillägg till boken skapat det nya släktet Quiabentia med Q. zehntneri som typart. De ansåg att de stora blommorna liknade Pereskia, men glochider talade för Pereskiopsis. International Cactaceae Systematics Group ville först flytta ihop släktet med Pereskiopsis men ändrade sig och behöll det med två arter och ansåg att det var en sydamerikansk variant av det nordamerikanska Pereskiopsis.[3][1]

Arter

Q. verticillata
Q. zehntneri

Referenser

  1. ^ a b c Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 244-245. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 598. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Britton, Nathaniel Lord; Rose Joseph Nelson: The Cactaceae: descriptions and illustrations of plants of the Cactus family. Vol. 4, Washington 1923, Carnegie Institution of Washington publication, 0099-4936 ; 248:4 (eng). Libris.