Vinca

Vinca L. 1753 Vintergrönesläktet
V. minor, vintergröna
Tribus	Vinceae
Underfamilj	Rauvolfioideae
Familj	Apocynaceae
Ordning	Gentianales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Vintergrönesläktet omfattar 7 arter i familjen oleanderväxter. Växterna i släktet är krypande, fleråriga örter eller halvbuskar med motsatta blad. Blommorna sitter ensamma i bladvecken. Blomkronan är trumpetformad och färgen är vanligen blå. Vita och rosa blommor förekommer. Det ursprungliga utbredningsområdet är i centrala, södra och östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, Centralasien, Kaukasus och västra Asien. Släktet har även naturaliserats i andra områden i världen. Några arter odlas som prydnadsväxter.

Arter

Vinca difformis

Vinca erecta

Vinca herbacea - girlandvintergröna

Vinca ispartensis

Vinca major - stor vintergröna

Vinca minor - vintergröna

Vinca soneri

Synonymer

• Pervinca Mill. 1754

Referenser

• Robertson Rutherford, Wilson Annette J. G.: Flora of Australia. Vol. 49, Oceanic islands 1, Australian government publ. service, Canberra 1994 (eng). ISBN 0-644-29385-3. Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-01-21.
• IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-01-21].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - vintergrönesläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9