Maihueniopsis glomerata
Maihueniopsis glomerata (Haw.) R.Kiesling 1984 Tuvopuntia[1] | |
Släkte | Maihueniopsis |
Tribus | Tephrocacteae |
Underfamilj | Opuntioideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Tuvopuntia är en art i tuvopuntiasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i de argentinska provinserna Jujuy, Salta, Catamarca, La Rioja, San Juan, Mendoza och Neuquén, de bolivianska departementen Potosí och Tarija, samt de chilenska regionerna Antofagasta och Atacama, på upp till 4000 meters höjd över havet i de norra delarna. Den är en tät planta och bildar stora hemisfäriska tuvor.[2]
Frön med fältnummer JN 458.
Tuvopuntian är uppdelad i ovala segment som är spetsiga i änden och blir 2 till 5 centimeter långa. De är uppdelade i låga och otydliga vårtor. Längs segmenten sitter små filtbeklädda areoler och det finns cirka 20 per segment, varav 1 till 2 är tagglösa. Ur areolen utvecklas primära och sekundära taggar. Det finns 1 till 2 primärtaggar som är tunt tillplattade, raka och blir upp till 5 centimeter långa. De pekar mer eller mindre rakt uppåt. Det finns 0 till 2 sekundärtaggar som är borstlika. Blomman är blekgul och blir upp till 5 centimeter lång. Hypanthium är omvänt konisk och har 15 till 18 areoler. Längs överkanten har areolerna borststrån. Frukten är klotformad och tagglös. Den är grön men blir gulaktig när den mognat.[3]
Synonymer
|
|
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - tuvopuntia - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 146. ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 401-402. ISBN 0-88192-498-9. Libris.