Eriosyce umadeave
| Eriosyce umadeave (Werderm.) Katt. 1994 Blekgul trattkaktus[1] | |
| |
| Planta i habitat | |
| Undergrupp | Pyrrhocactus |
| Släkte | Eriosyce |
| Tribus | Notocacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
| Status enligt rödlista: starkt hotad | |
| |
Blekgul trattkaktus är en art i trattkaktussläktet, familjen kaktusväxter, undergrupp Pyrrhocactus och har sin naturliga utbredning på hög höjd i argentinska provinserna Salta och Jujuy.[2]
Den är mer eller mindre klotformad och har fibriga rötter. Den blir upp till 40 centimeter hög, 10 till 25 centimeter i diameter och har en mattgrön färg. Plantan är uppdelad i 16 till 27 åsar som i sin tur är uppdelade i vårtor. På toppen av vårtorna sitter areolerna och avståndet mellan dem är 6 till 10 millimeter. De ovala areolerna blir 9 till 12 millimeter långa och 4 till 7 millimeter breda. I areolerna sitter en mängd uppåtböjda taggar som inte går att dela upp i central- och radiärtaggar. Antalet taggar varierar från 20 till 35 per areol och de blir runt 3 centimeter långa.[3]
Den belkgula trattkaktusens blommor är just blekgula och blir 3 till 3,5 centimeter stora. Blommorna utvecklas ur gamla ulliga areoler och dessa har en eller fler borststrån som blir upp till 15 millimeter långa. Frukten är blekbrun till färgen, blir 3 till 4 centimeter lång och 1,5 till 2 centimeter i diameter. Fröna är bruna och har en skrovlig yta. De blir 1,6 millimeter långa och 1,4 millimeter breda.
Blekgul trattkaktus anses vara starkt hotad och finns upptagen på rödlistan.[4]
Artbeskrivningen baseras på ett exemplar insamlat nära Puerto Tastil, på 3000 meters höjd, i den argentinska provinsen Salta. Plantan samlades in av Friedrich Ritter 1955 (FR 32).[5]
Synonymer
- Friesia umadeave Frič ex Kreuz. 1929
- Echinocactus umadeave Werderm. 1931
- Pyrrhocactus umadeave (Werderm.) Backeb. 1935
- Neoporteria umadeave (Werderm.) Donald & G.D.Rowley 1966
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - blekgul trattkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Ortega-Baes, P. & Kiesling, R. 2013. Eriosyce umadeave. The IUCN Red List of Threatened Species 2013: e.T152101A597311. https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 12 July 2018.
- ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng). ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris.
