Matucana haynei

Från Plantae
(Omdirigerad från Matucana winteri)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Matucana haynei
(Otto ex Salm-Dyck) Britton & Rose 1922
Toppkaktus[1]
M. haynei ssp. myriacantha
M. haynei ssp. myriacantha
Släkte Matucana
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Toppkaktus är en art i toppkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat vida utspritt längs Andernas västra sluttning, från den peruanska regionen La Libertad i norr till Arequipa i söder, från 2400 till 4100 meters höjd över havet. Den är solitärväxande eller tuvbildande, har en stam som är klotformad till brett cylindrisk och blir upp till 30 centimeter hög samt 20 centimeter i diameter.

Toppkaktusen har en stam som är grön och är uppdelad i 14 till 30 åsar som i sin tur är uppdelade i vårtor. På vårtorna sitter areoler ur vilka taggar som är vita till blekt bruna utvecklas, taggar som varierar mycket i utseende men som blir grå med åldern. Taggarna består av 1 till 20 centraltaggar som blir 10 till 70 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 14 till 45 radiärtaggar som blir 8 till 40 millimeter långa. På toppen av stammen utvecklas blomman. Blomman är bilateralt symmetrisk och blir 4 till 9 centimeter lång samt 4 centimeter i diameter. Den kan vara karminröd, laxfärgad eller lilaröd. Frukten är klotformad till klubbformad, rödgrön och blir 1 till 1,5 centimeter lång och 1 till 1,5 centimeter i diameter.[2][3]

Det vetenskapliga namnet haynei fick arten av Nathaniel Britton och Joseph Rose för att hedra den tyska botanikern och apotekaren Friedrich Gottlob Hayne (1763 - 1832).[4]

Underarter

M. haynei ssp. haynei

Underart haynei har en stam som blir upp till 30 centimeter hög och har minst 30 taggar. Den förekommer nära Matucana.

M. haynei ssp. herzogiana (Backeb.) Mottram 1997

Underart herzogiana blir sällan mer än 10 centimeter hög och har ganska få taggar. Den förekommer i Cordillera Negra.

M. haynei ssp. hystrix (Rauh & Backeb.) Mottram 1997

Underart hystrix blir upp till 30 centimeter hög, har 4 tydliga centraltaggar och många radiärtaggar. Den förekommer mellan Nazca, i regionen Ica, och Lucanas i regionen Ayacucho.

M. haynei ssp. myriacantha (Vaupel) Mottram 1997

Underart myriacantha har en mycket kort stam och blir sällan mer än 8 centimeter hög. Taggarna består av upp till 10 centraltaggar och 25 radiärtaggar. Den förekommer ovanför Balsas i regionen Cajamarca.

Synonymer

Echinocactus haynei Otto ex Salm-Dyck 1850
Cereus haynei (Otto ex Salm-Dyck) Croucher 1878
Arequipa haynei (Otto ex Salm-Dyck) Krainz 1963
Borzicactus haynei (Otto ex Salm-Dyck) Kimnach 1960
Echinocactus myriacanthus Vaupel 1913
Arequipa myriacantha (Vaupel) Britton & Rose 1922
Submatucana myriacantha (Vaupel) Backeb. 1966
Matucana myriacantha (Vaupel) Buxb. 1973
Borzicactus myriacanthus (Vaupel) Donald 1974
Matucana blancii Backeb. 1956
Matucana breviflora Rauh & Backeb. 1956
Matucana cereoides Rauh & Backeb. 1956
Matucana elongata Rauh & Backeb. 1956
Matucana herzogiana Backeb. 1956
Matucana hystrix Rauh & Backeb. 1956
Matucana multicolor Rauh & Backeb. 1956
Matucana variabilis Rauh & Backeb. 1956
Borzicactus variabilis (Rauh & Backeb.) Donald 1970
Matucana yanganucensis Rauh & Backeb. 1956
Matucana crinifera F.Ritter 1963
Matucana megalantha F.Ritter 1966
Matucana calocephala Skarupke 1973
Borzicactus calocephalus (Skarupke) Donald 1976
Matucana purpureoalba F.Ritter 1981
Matucana supertexta F.Ritter 1981
Matucana winteri F.Ritter 1981

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - toppkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 453. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 182. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  4. ^ Eggli, Urs; Newton, Leonard E.: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names, Springer, 2004 (eng). ISBN 3540004890.