Dactyloctenium

Dactyloctenium Willd. 1809 Knapphirssläktet
Dactyloctenium aegyptium
Undertribus	Dactylocteniinae
Tribus	Cynodonteae
Underfamilj	Chloridoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Knapphirssläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 13 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Afrika, västra tropiska Afrika, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, södra tropiska Afrika, södra Afrika, västra Indiska oceanen, västra Asien, på Arabiska halvön, i Kina, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Indokina, Malesien, Papuasien och Australien.

Knapphirssläktet innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar korta rhizomer eller utlöpare, är ett- eller fleråriga örter och har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 8 millimeter breda. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 5 till 160 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt ett ax.

Arter

D. aegyptium (L.) Willd. 1809 - knapphirs

D. aristatum Link 1827

D. australe Steud. 1854

D. buchananensis B.K.Simon 2005

D. capitatum A.Camus 1946

D. ctenoides (Steud.) Bosser 1968

D. geminatum Hack. 1899

D. giganteum B.S.Fisher & Schweick. 1941

D. hackelii J.Wagner & Vierh. 1903

D. pilosum Stapf 1919

D. radulans (R.Br.) P.Beauv. 1812

D. robecchii (Chiov.) Chiov. 1929

D. scindicum Boiss. 1859

 

Systematik

Det vetenskapliga namnet Dactyloctenium fick släktet av Carl Ludwig Willdenow i publikationen Enumeratio plantarum Horti Regii Botanici Berolinensis Vol. 2 när den gavs ut 1809. Typart för släktet är Dactyloctenium aegyptium. Namnet Dactyloctenium kommer från grekiskan och består av två delar. Dels ordet daktylos (δάκτυλος), som betyder finger och dels ktenion (κτένιον), som betyder liten kam. Samlingen av småax sitter likt små kammar, som i sin tur sitter i samlingar som liknar fingrar.

Referenser

• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-12-22].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-12-22.
• Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Willdenow, Carl Ludwig: Enumeratio plantarum Horti Regii Botanici Berolinensis: continens descriptiones omnium vegetabilium in horto dicto cultorum. Supplement., In Taberna Libraria Scholae Realis, Berolini 1813 (lat). Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.