Oroya borchersii
| Oroya borchersii (Boed.) Backeb. 1959 Gul oroyakaktus[1] | |
| |
| Släkte | Oroya |
| Tribus | Trichocereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Gul oroyakaktus är en art i oroyakaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde längs bergområdena Cordillera Blanca och Cordillera Negra i den peruanska regionen Ancash. Den är solitärväxande eller bildar tuvor och ser gul ut på avstånd på grund av den täta taggsamlingen.[2]
Gul oroyakaktus har en stam som är platt klotformad och blir 12 till 32 centimeter hög samt 15 till 22 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad 12 till 30 åsar. Längs åsarna sitter avlånga areoler som är bruna. Ur areolen utvecklas gula till rödbruna taggar som är 2 till 2,5 centimeter långa och knappt går att särskilja mellan radiärtaggar och centraltaggar. Taggarna består av 1 till 3 centraltaggar. Runt centraltaggarna sitter 25 till 30 radiärtaggar som är nållika till bortslika och sitter arrangerade likt kammar. Blomman är gul till gröngul och blir upp till 2 centimeter lång samt 1,5 centimeter i diameter. Frukten är gulgrön, klubbformad och blir upp till 2,5 centimeter lång.[3]
Synonym
- Echinocactus borchersii Boed. 1933
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - gul oroyakaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 215. ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 529. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
