Facheiroa
| Facheiroa Britton & Rose 1920 Facheiroakaktussläktet[1] | |
| |
| Typart F. ulei | |
| Tribus | Trichocereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Facheiroakaktussläktet tillhör familjen kaktusväxter, består av 4 arter och har sitt utbredningsområde i nordöstra- och sydöstra Brasilien.
Arter i facheiroakaktussläktet är busk- till trädliknande med många grenar, en kort basstam och blir upp till 5 meter höga. Grenarna pekar rakt uppåt och är cylindrisk. Stammen är uppdelad i 12 till 25 åsar som sitter relativt tätt. Det finns rikligt med taggar som varierar till utseendet. Den fertila delen av stammen utvecklar ibland ett lateralt cephalium som är på ytan eller insjunket och är fyllt av borststrån. Blomman är rörformad, är öppen under natten och och är täckt av många, små, överlappande fjäll. Hypanthium och blompip är täckt av en stor mängd hår och foderbladen är korta. Frukten är rund, köttig och grön, brun eller lila. Den är halvgenomskinlig och spricker inte upp då den mognat. [2]
Släktet Facheiroa beskrevs av Nathaniel Britton och Joseph Rose 1920 med Facheiroa publiflora som typart. Senare visade det sig att det är en synonym till F. ulei som beskrevs tidigare och får behålla namnet.[3]
Arter
- F. cephaliomelana
- F. cephaliomelana ssp. estevesii
- F. squamosa
- F. ulei - facheiroakaktus
Synonym
- Zehntnerella Britton & Rose 1920
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - facheiroakaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
