Eragrostis reptans

Eragrostis reptans (Michx.) Nees 1829
Släkte	Eragrostis
Undertribus	Eragrostidinae
Tribus	Eragrostideae
Underfamilj	Chloridoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Eragrostis reptans är en art i kärleksgrässläktet och familjen gräs. Den är en ettårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 2 millimeter breda samt 1 till 4 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 5 till 20 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, en konstruktion så effektiv att den har funnits i gräsfamiljen i miljontals år utan behov av förändring.

Eragrostis reptans har sitt naturliga utbredningsområde i Alabama, Florida, Georgia, Illinois, Iowa, Kansas, Kentucky, Louisiana, vid Mexikanska golfen, i nordöstra Mexiko, Mississippi, Missouri, Nebraska, New Mexico, Oklahoma, South Dakota, Tennessee, Texas och West Virginia, där den växer i torra gräsmarker, på öppna fält och längs vägkanter med väldränerade jordar. Arten förekommer från havsnivå upp till omkring 700 meters höjd över havet, ofta på platser med periodvis höga temperaturer och solutsatta förhållanden.

Synonymer

Eragrostis weigeltiana Bush 1903

Megastachya reptans (Michx.) P.Beauv. 1812

Neeragrostis reptans (Michx.) Nicora 1963

Neeragrostis weigeltiana Bush 1903

Poa reptans Michx. 1803

Eragrostis capitata (Nutt.) Nash 1901

Megastachya breviflora E.Fourn. 1886

Megastachya corymbifera E.Fourn. 1886

Megastachya fasciculata E.Fourn. 1886

Poa capitata Nutt. 1835

Poa dioeca Vent. ex Kunth 1833

Poa weigeltiana Rchb. ex Trin. 1830

Etymologi

Det vetenskapliga namnet reptans fick arten av André Michaux i publikationen Flora Boreali-Americana Vol. 1 när den gavs ut 1803. Namnet reptans kommer från det latinska ordet reptare, som betyder ”krypande” eller ”släpande”, vilket anspelar på artens krypande växtsätt där stjälkar ofta breder ut sig längs marken.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-12-21].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-12-21.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-12-21].
• Michaux, André; Plée Auguste, Redouté Pierre Joseph: Flora Boreali-Americana, sistens caracteres plantarum quas in America septentrionali collegit et detexit Andreas Michaux ... Tabulis æneis 51 ornata., Typis Caroli Crapelet. Parisiis et Argentorati, apud fratres Levrault. 1803 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.5088. Libris. 
• Martius Karl Friedrich Philipp von, Eschweiler Franz Gerhard, Nees von Esenbeck C. G.: Flora Brasiliensis, seu, Enumeratio plantarum in Brasilia: tam sua sponte quam accedente cultura provenientium, quas in itinere auspiciis Maximiliani Josephi I. Bavariae Regis annis 1817-1820 peracto collegit, partim descripsit; alias a Maximiliano Seren. Principe Widensi, sellovio aliisque advectas addidit, communibus amicorum propriisque studiis secundum methodum naturalem dispositas et illustratas, Sumptibus J.G. Cottae, Stuttgartiae et Tubingae 1833 (lat). DOI:10.5962/bhl.title.6159. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.