Elymus

Från Plantae
(Omdirigerad från Elmsläktet)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Elymus
L. 1753
Elmsläktet
Typart Elymus sibiricus
Typart Elymus sibiricus
Undertribus Hordeeae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Elmsläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 177 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, nordöstra tropiska Afrika, Sibirien, ryska Fjärran östern, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, Kina, Mongoliet, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Nya Zeeland, subarktiska Amerika, västra Kanada, östra Kanada, nordvästra USA, norra centrala USA, nordöstra USA, sydvästra USA, södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Centralamerika, norra Sydamerika, västra Sydamerika, Brasilien, södra Sydamerika och på subantarktiska öar.

Elmsläktet innehåller arter som är tuvbildande, fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 18 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 20 till 150 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt ett ax.

Arter

E. abolinii (DrobowF) Tzvelev 1968
E. aenaeanus (Hohla & H.Scholz) W.Lippert & Meierott ex Hohla 2017
E. afghanicus (Melderis) G.Singh 1983
E. africanus Á.Löve 1984
E. alaskanus (Scribn. & Merr.) Á.Löve 1970 - fjällelm
E. albicans (Scribn. & J.G.Sm.) Á.Löve 1980
E. alienus (Keng) S.L.Chen 1997
E. alpinus L.B.Cai 1999
E. altissimus (Keng & S.L.Chen) Á.Löve ex B.Rong Lu 1995
E. amgensis Tzvelev 2008
E. angsaiensis S.L.Lu & Y.H.Wu 2008
E. angulatus J.Presl 1830
E. angustispiculatus S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. anthosachnoides (Keng & S.L.Chen) Á.Löve ex B.Rong Lu 1995
E. antiquus (Nevski) Tzvelev 1968
E. arcuatus (Golosk.) Tzvelev 1972
E. aristiglumis (Keng & S.L.Chen) S.L.Chen 1988
E. arizonicus (Scribn. & J.G.Sm.) Gould 1947
E. athericus (Link) Kerguélen 1983
E. atratus (Nevski) Hand.-Mazz. 1922
E. bakeri (E.E.Nelson) Á.Löve 1980
E. barbicallus (Ohwi) S.L.Chen 1988
E. barystachyus L.B.Cai 1993
E. borianus (Melderis) Cope 1982
E. brevipes (Keng & S.L.Chen) S.L.Chen 2006
E. burchan-buddae (Nevski) Tzvelev 1968
E. buschianus (Roshev.) Tzvelev 1972
E. cacuminis B.Rong Lu & B.Salomon 1993
E. caesifolius Á.Löve ex S.L.Chen 2006
E. caianus S.L.Chen & G.H.Zhu 2002 - lundelm
E. californicus (Bol. ex Thurb.) Gould 1947
E. canadensis L. 1753
E. caninus (L.) L. 1755
E. caucasicus (K.Koch) Tzvelev 1972
E. cheniae (L.B.Cai) G.H.Zhu 2002
E. churchii J.J.N.Campb. 2006
E. ciliaris (Trin.) Tzvelev 1972
E. clivorum Melderis 1984
E. colorans (Melderis) Á.Löve 1984
E. confusus (Roshev.) Tzvelev 1968
E. cordilleranus Davidse & R.W.Pohl 1992
E. coreanus Honda 1930
E. curtiaristatus (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. curvatiformis (Nevski) Á.Löve 1984
E. curvatus Piper 1903
E. czimganicus (Drobow) Tzvelev 1968
E. dahuricus Turcz. ex Griseb. 1852
E. debilis (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. dentatus (Hook.f.) Tzvelev 1970
E. diversiglumis Scribn. & C.R.Ball 1901
E. dolichatherus (Keng) S.L.Chen 2006
E. dolichorhachis S.L.Lu & Y.H.Wu 2013
E. dorudicus (Assadi) Assadi 2017
E. drobovii (Nevski) Tzvelev 1972
E. durus (Keng) S.L.Chen 2006
E. duthiei (Melderis) G.Singh 1983
E. edelbergii (Melderis) O.Andersson & Podlech 1976
E. elymoides (Raf.) Swezey 1891
E. erosiglumis Melderis 1984
E. fedtschenkoi Tzvelev 1973
E. festucoides (Maire) Ibn Tattou 1998
E. fibrosus (Schrenk) Tzvelev 1970
E. formosanus (Honda) Á.Löve 1984
E. glaberrimus (Keng & S.L.Chen) S.L.Chen 1988
E. glaucissimus (Popov) Tzvelev 1972
E. glaucus Buckley 1863
E. gmelinii (Trin.) Tzvelev 1968
E. grandis (Keng) S.L.Chen 2006
E. himalayanus (Nevski) Tzvelev 1972
E. hirsutus J.Presl 1830
E. hitchcockii Davidse 1993
E. hoffmannii K.B.Jensen & Asay 1996
E. hondae (Kitag.) S.L.Chen 1988
E. hongyuanensis (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. hordeoides (Suksd.) Barkworth & D.R.Dewey 1985
E. humidorum (Ohwi & Sakam.) Á.Löve 1984
E. humilis (Keng & S.L.Chen) S.L.Chen 1988
E. hybridus (Keng) S.L.Chen 2006
E. hystrix L. 1753
E. interruptus Buckley 1863
E. intramongolicus (Shan Chen & W.Gao) S.L.Chen 1988
E. ircutensis Peschkova 1990
E. jacquemontii (Hook.f.) Tzvelev 1968
E. jacutensis (Drobow) Tzvelev 1972
E. karakabinicus Kotukhov 1992
E. khokhrjakovii Tzvelev 2008
E. kuramensis (Melderis) Cope 1982
E. lancangensis S.L.Lu & Y.H.Wu 2007
E. lanceolatus (Scribn. & J.G.Sm.) Gould 1949
E. laxinodis (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. lazicus (Boiss.) Melderis 1984
E. leiotropis (Keng) S.L.Chen 2006
E. lenensis (Popov) Tzvelev 1973
E. lolioides (P.Candargy) Melderis 1978
E. longearistatus (Boiss.) Tzvelev 1972
E. longifolius (J.G.Sm.) Gould 1974
E. macgregorii R.E.Brooks & J.J.N.Campb. 2000
E. macrochaetus (Nevski) Tzvelev 1972
E. macrourus (Turcz. ex Steud.) Tzvelev 1970
E. magellanicus (É.Desv.) Á.Löve 1984
E. magnicaespes D.F.Cui 1990
E. magnipodus (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. margaritae A.V.Agaf. 2015
E. maroccanus (Font Quer & Pau) Rivas Mart. 2020
E. mendocinus (Parodi) Á.Löve 1984
E. multisetus (J.G.Sm.) Burtt Davy 1902
E. mutabilis (Drobow) Tzvelev 1968 - lappelm
E. nakaii (Kitag.) S.L.Chen 2006
E. nepalensis (Melderis) Melderis 1978
E. nipponicus Jaaska 1974
E. nodosus (Steven ex Griseb.) Melderis 1978
E. nutans Griseb. 1868
E. panormitanus (Parl.) Tzvelev 1970
E. patagonicus Speg. 1897
E. pendulinus (Nevski) Tzvelev 1968
E. petrovii Tzvelev 2008
E. praeruptus Tzvelev 1972
E. probatovae Tzvelev 2008
E. pseudocaninus G.H.Zhu & S.L.Chen 2006
E. puberulus (Keng) S.L.Chen 2006
E. pulanensis (H.L.Yang) S.L.Chen 1988
E. pungens (Pers.) Melderis 1978
E. purpurascens (Keng) S.L.Chen 2006
E. qingnanensis S.L.Lu & Y.H.Wu 2013
E. repens (L.) Gould 1947 - kvickrot
E. retroflexus B.Rong Lu & B.Salomon 1993
E. rhodopaeus Delip. 2011
E. riparius Wiegand 1918
E. russellii (Melderis) Cope 1982
E. sajanensis (Nevski) Tzvelev 1972
E. scabridulus (Ohwi) Tzvelev 1968
E. scabrifolius (Döll) J.H.Hunz. 1998
E. scabriglumis (Hack.) Á.Löve 1984
E. schugnanicus (Nevski) Tzvelev 1972
E. sclerophyllus (Nevski) Tzvelev 1972
E. scribneri (Vasey) M.E.Jones 1912
E. semicostatus (Steud.) Melderis 1978
E. serotinus (Keng) Á.Löve ex B.Rong Lu 1995
E. serpentinus (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. shandongensis B.Salomon 1990
E. shirazicus Assadi 2017
E. shouliangiae (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. sibinicus Kotukhov 1992
E. sibiricus L. 1753
E. sikkimensis (Melderis) Melderis 1978
E. sinkiangensis D.F.Cui 1990
E. sinoflexuosus S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. sinosubmuticus S.L.Chen 2006
E. smithii (Rydb.) Gould 1947
E. stebbinsii Gould 1947
E. stenostachyus (Melderis) O.Andersson & Podlech 1976
E. strictus (Keng) S.L.Chen 2006
E. svensonii Church 1967
E. sylvaticus (Keng & S.L.Chen) S.L.Chen 1988
E. tenuis (Buchanan) Á.Löve & Connor 1982
E. tenuispicus (J.L.Yang & Y.H.Zhou) S.L.Chen 1997
E. texensis J.J.N.Campb. 2006
E. tibeticus (Melderis) G.Singh 1983
E. tilcarensis (J.H.Hunz.) Á.Löve 1984
E. transhyrcanus (Nevski) Tzvelev 1972
E. trichospicula (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. tridentatus (C.Yen & J.L.Yang) S.L.Chen 1997
E. troctolepis (Nevski) Tzvelev 1972
E. tsukushiensis Honda 1936
E. uralensis (Nevski) Tzvelev 1971
E. villosus Muhl. ex Willd. 1809
E. violaceus (Hornem.) J.Feilberg 1984
E. virginicus L. 1753
E. viridulus (Keng & S.L.Chen) S.L.Chen 1988
E. vulpinus Rydb. 1909
E. wawawaiensis J.R.Carlson & Barkworth 1998
E. yangiae B.Rong Lu 1992
E. yubaridakensis (Honda) Ohwi 1937
E. yushuensis (L.B.Cai) S.L.Chen & G.H.Zhu 2002
E. zadoiensis S.L.Lu & Y.H.Wu 2013
E. zejensis Prob. 1984
E. zhui S.L.Chen 2006

Synonymer

Asperella Humb. 1790
Braconotia Godr. 1844
Clinelymus (Griseb.) Nevski 1932
Connorochloa Barkworth, S.W.L.Jacobs & H.Q.Zhang 2009
Crithopyrum Steud. 1854
Cryptopyrum Heynh. 1846, not validly publ.
Elytrigia Desv. 1810
Elytrigium Benth. 1881
Goulardia Husn. 1899
Gymnostichum Schreb. 1810
Hystrix Moench 1794
Pascopyrum Á.Löve 1980
Polyantherix Nees 1838
Psammopyrum Á.Löve 1986
Roegneria K.Koch 1848
Semeiostachys Drobow 1941
Sitanion Raf. 1819

Systematik

Det vetenskapliga namnet Elymus fick släktet av Carl von Linné i publikationen Caroli Linnæi Species plantarum när den gavs ut 1753. Typart för släktet är Elymus sibiricus. Namnet Elymus kommer från det grekiska ordet elymos (Έλυμος) som är ett växtnamn som användes av Hippokrates.

Referenser

  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-02-08].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-02-08.
  • Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Linné, Carl von: Caroli Linnæi Species plantarum: exhibentes plantas rite cognitas ... secundum systema sexuale digestas, W. Junk, Berlin 1753, Facsimile-Edition ; 11 (lat). Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.