Dinochloa
| Dinochloa Buse 1854 | |
| |
| Dinochloa macclellandii | |
| Undertribus | Dinochloinae |
| Tribus | Bambuseae |
| Underfamilj | Bambusoideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Dinochloa är ett släkte i familjen gräs och består av cirka 44 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i Kina, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Indokina och Malesien.
Dinochloa innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar korta rhizomer, är fleråriga växter som har lansettformade blad. Bladen utvecklas längs grenar utmed strået och blir från 25 till 100 millimeter breda. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat, ihåligt och vedartat strå som blir från 1000 till 3000 centimeter långt. Vid lederna längs grenarna utvecklas blomställningar. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.
Arter
- D. acutiflora (Munro) S.Dransf. 1998
- D. alata McClure 1942
- D. albociliata Widjaja 1997
- D. andamanica Kurz 1873
- D. aopaensis Widjaja 2009
- D. bapoensis Hsueh f. & Y.M.Yang 2013
- D. barbata S.Dransf. 1996
- D. bungintimbensis Widjaja & Ervianti 2019
- D. cordata S.Dransf. 1996
- D. darvelana S.Dransf. 1989
- D. dielsiana Pilg. 1904
- D. elmeri Gamble 1910
- D. erecta Widjaja 1997
- D. glabra Widjaja & Ervianti 2019
- D. glabrescens Widjaja 1997
- D. hirsuta S.Dransf. 1996
- D. karaboensis Widjaja & Ervianti 2019
- D. khoonmengii Widjaja & Ervianti 2019
- D. kolakaensis Widjaja & Ervianti 2019
- D. kostermansiana S.Dransf. 1996
- D. luconiae (Munro) Merr. 1923
- D. macclellandii (Munro) Kurz 1873
- D. malayana S.Dransf. 1996
- D. matmat S.Dransf. & Widjaja 2000
- D. mekonggensis Widjaja & Ervianti 2019
- D. morowaliensis Widjaja 2009
- D. multibrachiata Widjaja & Ervianti 2019
- D. nicobariana R.B.Majumdar 1989
- D. obclavata S.Dransf. 1981
- D. oblonga S.Dransf. 1996
- D. palawanensis (Gamble) S.Dransf. 1996
- D. petasiensis Widjaja 2009
- D. prunifera S.Dransf. 1981
- D. pubiramea Gamble 1910
- D. robusta S.Dransf. 1992
- D. scabrida S.Dransf. 1981
- D. scandens (Blume ex Nees) Kuntze 1891
- D. sepang Widjaja & Astuti 2004
- D. sessilifolia Widjaja & Ervianti 2019
- D. sipitangensis S.Dransf. 1981
- D. sublaevigata S.Dransf. 1981
- D. trichogona S.Dransf. 1981
- D. truncata Widjaja 1997
- D. wartabonei Widjaja & Ervianti 2019
Systematik
Det vetenskapliga namnet Dinochloa fick släktet av Lodewijk Hendrik Buse i publikationen Plantae Junghuhnianae Vol. 3 när den gavs ut 1854. Typart för släktet är Dinochloa scandens.
Referenser
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-02-14].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-02-14.
- Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
- Plantae Junghuhnianae: enumeratio plantarum quas, in insulis Java et Sumatra detexit Fr. Junghuhn, H.R. de Breuk, Leyden 1851-1855 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.388. Libris.
