Cumulopuntia boliviana

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cumulopuntia boliviana
(Salm-Dyck) F.Ritter 1980
Cumulopuntia boliviana 01.jpg
Släkte Cumulopuntia
Tribus Austrocylindropuntieae
Underfamilj Opuntioideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Cumulopuntia boliviana är en art i släktet Cumulopuntia och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde från norra Chile till södra Peru i västra Sydamerika, genom södra Bolivia ner till nordvästra Argentina, på höjder från 2000 till 4400 meter över havet.[1]

C. boliviana bildar täta och oftast stora tuvor. Stammens segment är är avlångt ovala, har grön hud och blir 3,5 till 7 centimeter långa. De blir uppdelade i vårtor nära änden av segmentet. Varje segment har cirka 15 vårtor, varav de övre har mest taggar. Taggarna består av 1 till 5 mer eller mindre raka taggar som blir 3 till 10 centimeter långa. Vissa av dem är tunna och ibland omvandlade till borststrån. Blomman blir upp till 4 centimeter lång och är gul. Hypanthium har borststrån på den övre delen. Frukten har areoler på den övre delen och kan har borststrån eller tunna taggar. Fröna är runda till ovala och blir upp till 4,8 millimeter breda.[2][3]

Underarter

C. boliviana ssp. boliviana
Underart boliviana beskrivs som huvudarten och har sitt naturliga utbredningsområde i de argentinska provinserna Catamarca, Jujuy, La Rioja, Mendoza, Salta och San Juan, samt de bolivianska departementen Chuquisaca, La Paz, Oruro och Potosí.
C. boliviana ssp. dactylifera (Vaupel) D.R.Hunt 2002
Underart dactylifera har segment som oftast är blåaktiga. Segmenten är uppdelade i vårtor som tätnar nära änden av segmentet. Det sitter cirka 13 areoler på varje segment och de flesta på den övre delen. Ur areolerna på den övre delen av segmentet utvecklas upp till 7 taggar som blir upp till 3,5 centimeter långa. De är raka, pekar uppåt och är rödbruna. Blomman blir upp till 3 centimeter lång. Kronbladen är gula. Frukten är avlång och blir cirka 5 centimeter lång. Fröna blir upp till 4 millimeter i diameter. Underart dactylifera har sitt naturliga utbredningsområde i de argentinska provinserna Jujuy och Salta, de bolivianska departementen La Paz, Oruro, Potosí, den chilenska regionen Antofagasta samt den peruanska regionen Puno.
C. boliviana ssp. echinacea (F.Ritter) D.R.Hunt 2002
Underart echinacea bildar mindre täta tuvor. Stammens segment är större, har grågrön hud och blir upp till 9 centimeter långa. Taggarna samlas oftast på den övre delen av segmentet, 3 till 4 per areol och kan bli upp till 20 centimeter långa. Blomman är citrongul och blir upp till 5,5 centimeter lång. Hypanthium har många taggar längs övre randen. Även frukten har vitaktiga eller rödbruna längs kanten. Fröna är bruna, runda och blir cirka 3 millimeter i diameter. Underart echinacea har sitt naturliga utbredningsområde i den chilenska regionen Tarapacá och den peruanska regionen Tacna.
C. boliviana ssp. ignescens (Vaupel) D.R.Hunt 2002
Underart ignescens bildar täta, runda tuvor som ofta blir ganska höga. Stammens segment är ovala, mer eller mindre spetsiga i änden och blir upp till 8 centimeter långa. De bildar vårtor nära änden och saknar areoler på den nedre delen. Varje segment har cirka 15 areoler. Areolen sitter på den övre delen av vårtan och endast de övre har taggar. Taggarna är raka, pekar uppåt och det sitter upp till 17 i en areol. De flesta är kraftiga, rödbruna och blir upp till 8 centimeter långa. Blomman är orangegul och blir upp till 3,5 centimeter lång. Hypanthium har endast areoler längs randen. Frukten är tunnformad och har taggar längs randen. Fröna är runda och blir upp till 3 millimeter i diameter. Underart ignescens har sitt naturliga utbredningsområde i de bolivianska departementet La Paz, de peruanska regionerna Arequipa och Puno, samt den chilenska regionen Antofagasta.

  • C. boliviana

  • C. boliviana ssp. dactylifera

  • C. boliviana ssp. ignescens

  • C. boliviana ssp. ignescens

Synonymer

Opuntia boliviana Salm-Dyck 1845
Tephrocactus bolivianus (Salm-Dyck) Backeb. 1950
Maihueniopsis boliviana (Salm-Dyck) R.Kiesling 1984
Tephrocactus asplundii Backeb. 1957
Opuntia asplundii (Backeb.) G.D.Rowley 1958
Tephrocactus albiscoparius Backeb. 1962, nom. inval.
Tephrocactus melanacanthus Backeb. 1963
Cumulopuntia famatinensis F.Ritter 1980
Cumulopuntia pampana F.Ritter 1980
Cumulopuntia pentlandii (Salm-Dyck) F.Ritter 1980
Opuntia pentlandii Salm-Dyck 1845
Pseudotephrocactus pentlandii (Salm-Dyck) Frič 1933
Tephrocactus pentlandii (Salm-Dyck) Backeb. 1936
Maihueniopsis pentlandii (Salm-Dyck) R.Kiesling 1984
Tephrocactus subinermis Backeb. 1935
Opuntia subinermis (Backeb.) Backeb. 1935
Tephrocactus rarissimus Backeb. 1936
Opuntia rarissima (Backeb.) Borg 1951
Tephrocactus wilkeanus Backeb. 1936
Opuntia wilkeana (Backeb.) Borg 1951
ssp. dactylifera
Cumulopuntia dactylifera (Vaupel) E.F.Anderson 1999
Opuntia dactylifera Vaupel 1913
Tephrocactus dactylifer (Vaupel) Backeb. 1958
Tephrocactus cylindrarticulatus Cárdenas 1952
Opuntia cylindrarticulata (Cárdenas) G.D.Rowley 1958
Tephrocactus noodtiae Backeb. & Jacobs 1957
Opuntia noodtiae (Backeb. & Jacobs) G.D.Rowley 1958
ssp. echinacea
Tephrocactus echinaceus F.Ritter 1964
Cumulopuntia echinacea (F.Ritter) F.Ritter 1980
Opuntia echinacea (F.Ritter) A.E.Hoffmann 1989
ssp. ignescens
Cumulopuntia ignescens (Vaupel) F.Ritter 1980
Opuntia ignescens Vaupel 1913
Tephrocactus ignescens (Vaupel) Backeb. 1936

Referenser

  1. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Britton, Nathaniel Lord; Rose Joseph Nelson: The Cactaceae: descriptions and illustrations of plants of the Cactus family, Dover puiblications, New York 19nn (eng). ISBN 0-486-21191-6 (vol. I-II). Libris.