Corynephorus
| Corynephorus P.Beauv. 1812 Borsttåtelsläktet | |
| |
| Typart Corynephorus canescens, borsttåtel | |
| Undertribus | Airinae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Borsttåtelsläktet tillhör gräsfamiljen och omfattar tuvbildande, ett- eller fleråriga örter med smala, linjära blad som utvecklas både vid basen och längs strået. Bladen är mellan 0,3 till 0,8 millimeter breda och ofta styva till växten. Plantorna bildar ihåliga och ledade strån som blir 10 till 60 centimeter långa. I toppen av varje strå utvecklas en smal och ofta luftig blomställning i form av en vippa. Småaxen, som rymmer blommorna, sitter spridda i vippan och ger växten ett fjäderlikt eller borstigt intryck.
Borsttåtelsläktet har sin naturliga utbredning från norra och centrala Europa till västra Asien och norra Afrika, med förekomster i bland annat norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Kaukasus och västra Asien. Arterna återfinns främst i solöppna, torra eller väldränerade miljöer såsom ängar, hedar och sandiga sluttningar. Flera arter är anpassade till magra marker, där konkurrensen från högre växter är låg – en strategi som ofta kännetecknar specialiserade gräs i öppna habitat.
Arter
- C. articulatus (Desf.) P.Beauv. 1812
- C. canescens (L.) P.Beauv. 1812 - borsttåtel
- C. deschampsioides Bornm. 1898
- C. divaricatus (Pourr.) Breistr. 1950
- C. fasciculatus Boiss. & Reut. 1852
- C. macrantherus Boiss. & Reut. 1852
- C. oranensis Murb. 1900
Synonymer
- Anachortus V.Jirásek & Chrtek 1962
- Weingaertneria Bernh. 1800
Etymologi och systematik
Det vetenskapliga namnet Corynephorus myntades av Ambroise Marie François Joseph Palisot de Beauvois i verket Essai d'une Nouvelle Agrostographie, som utgavs år 1812. Typart för släktet är Corynephorus canescens. Släktnamnet har grekiskt ursprung och är sammansatt av koryne (κορύνη), som betyder klubba, och phoros (φόρος), som betyder bärare. Namnet syftar på de klubbformade borst som är typiska för släktet och fungerar som ett tydligt kännetecken i blomman.
Referenser
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-02-14].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2024-02-14.
- Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Palisot de Beauvois, Ambrose-Marie-François-Joseph (1812) "Essai d'une Nouvelle Agrostographie"; ou Nouveaux Genres des Graminées; Avec Figures Représentant les Caractéres de tous le Genres. Imprimerie de Fain.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.
