Polypogon
Polypogon Desf. 1798 Skäggrässläktet | |
Polypogon monspeliensis | |
Undertribus | Agrostidinae |
Tribus | Poeae |
Underfamilj | Pooideae |
Familj | Poaceae |
Ordning | Poales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Skäggrässläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 23 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, västra tropiska Afrika, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, södra Afrika, mellersta Atlanten, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, på Arabiska halvön, i Kina, Mongoliet, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Indokina, Australien, Nya Zeeland, nordvästra USA, norra centrala USA, sydvästra USA, södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Centralamerika, norra Sydamerika, västra Sydamerika, Brasilien, södra Sydamerika och på subantarktiska öar.
Skäggrässläktet innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar utlöpare, är ett- eller fleråriga örter och har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 10 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 2 till 120 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.
Arter
- P. australis Brongn. 1829
- P. chilensis (Kunth) Pilg. 1920
- P. elongatus Kunth 1816
- P. exasperatus (Trin.) Renvoize 1998
- P. fugax Nees ex Steud. 1854
- P. griquensis (Stapf) Gibbs Russ. & Fish 2006
- P. hissaricus (Roshev.) Bor 1970
- P. imberbis (Phil.) Johow 1896
- P. interruptus Kunth 1816
- P. ivanovae Tzvelev 1968
- P. linearis Trin. 1836
- P. magellanicus (Lam.) Finot 2013
- P. maritimus Willd. 1801
- P. mollis (Thouars) C.E.Hubb. & E.W.Groves 1981
- P. monspeliensis (L.) Desf. 1798 - skäggräs
- P. nilgiricus Kabeer & V.J.Nair 2008
- P. parvulus Roseng. 1970
- P. pygmeus Tzvelev 1975
- P. schimperianus (Hochst. ex Steud.) Cope 1995
- P. subspathaceus Req. 1825
- P. tenellus R.Br. 1810
- P. tenuis Brongn. 1829
- P. viridis (Gouan) Breistr. 1966
Synonymer
- Chaetotropis Kunth 1829
- Chaetotropsis D.Dietr. 1839
- Nowodworskya J.Presl 1830
- Santia Savi 1799
Systematik
Det vetenskapliga namnet Polypogon fick släktet av René Louiche Desfontaines i publikationen Flora Atlantica Vol. 1 när den gavs ut 1798. Typart för släktet är Polypogon monspeliensis. Namnet Polypogon består av två delar dels det det grekiska ordet polys (πολυς) som betyder många eller mycket, och dels från pógon (πώγων) som betyder skägg. Vipporna har många skäggliknande strån.
Referenser
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-10-18].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-10-18.
- Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Desfontaines, René Louiche: Flora Atlantica: sive Historia plantarum, quæ in Atlante agro Tunetano et Algeriensi crescunt / T. 1., Apud editorem L. G. Deagranges, anno sexto Reipublicæ Gallicæ, Parisiis 1798 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.323. Libris.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.
- Poaceae
- Agrostidinae
- Växtsläkten i Mongoliet
- Växtsläkten i norra Europa
- Växtsläkten i centrala Europa
- Växtsläkten i sydvästra Europa
- Växtsläkten i sydöstra Europa
- Växtsläkten i östra Europa
- Växtsläkten i norra Afrika
- Växtsläkten i Makaronesien
- Växtsläkten i västra tropiska Afrika
- Växtsläkten i västcentrala tropiska Afrika
- Växtsläkten i nordöstra tropiska Afrika
- Växtsläkten i östra tropiska Afrika
- Växtsläkten i södra Afrika
- Växtsläkten i mellersta Atlanten
- Växtsläkten i Centralasien
- Växtsläkten i Kaukasus
- Växtsläkten i västra Asien
- Växtsläkten på Arabiska halvön
- Växtsläkten i Kina
- Växtsläkten i östra Asien
- Växtsläkten på indiska subkontinenten
- Växtsläkten i Indokina
- Växtsläkten i Australien
- Växtsläkten i Nya Zeeland
- Växtsläkten i nordvästra USA
- Växtsläkten i norra centrala USA
- Växtsläkten i sydvästra USA
- Växtsläkten i södra centrala USA
- Växtsläkten i sydöstra USA
- Växtsläkten i Mexiko
- Växtsläkten i Centralamerika
- Växtsläkten i norra Sydamerika
- Växtsläkten i västra Sydamerika
- Växtsläkten i Brasilien
- Växtsläkten i södra Sydamerika
- Växtsläkten på subantarktiska öar