Carex

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carex
L. 1753
Starrsläktet
Typart Carex hirta, grusstarr
Typart Carex hirta, grusstarr
Tribus Cariceae
Underfamilj Cyperoideae
Familj Cyperaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Starrsläktet är ett släkte i familjen halvgräs som är utbrett över hela världen men är vanligast från arktiskt till tempererat klimat. Deras habitat är ofta fuktig mark. Det finns omkring 2 000 arter i detta stora släkte. Ungefär 120 arter finns i Sverige.

Starrarna är vanligen fleråriga. De är stråväxter som liknar gräs men skillnaden mellan gräs och halvgräs är att gräs har ledade strån; halvgräsens strån är utan leder. Blommorna är enkönade. Han- och honblommor finns på samma planta men sitter oftast i olika ax. Ibland är honblomsaxet överst, ibland hanblomsaxet. Blommorna har varken kronblad eller foderblad. Honblommorna omges av en skalliknande bildning som kallas fruktgömme. Starrar är vindpollinerade. Frukten är en nöt som omsluts av fruktgömmet.

Arter

Arter i starrsläktet   a   b   c   d   e   f   g   h   i   j   k   l   m   n   o   p   q   r   s   t   u   v   w   x   y   z

C. kabanovii V.I.Krecz. 1935
C. kagoshimensis Tak.Shimizu 2008
C. kaloides Petrie 1881
C. kanaii (Rajbh. & H.Ohba) S.R.Zhang & O.Yano 2015
C. kangdingensis S.R.Zhang 2015
C. kansuensis Nelmes 1939
C. kaoi Tang & F.T.Wang ex S.Y.Liang 1998
C. karashidaniensis Akiyama 1937
C. karlongensis Kük. 1930
C. karoi Freyn 1890
C. kashmirensis C.B.Clarke 1894
C. kauaiensis R.W.Krauss 1950
C. kelloggii W.Boott 1880
C. kermadecensis Petrie 1915
C. khasiana (Jana & V.S.Kumar) Kottaim. 2019
C. kiangsuensis Kük. 1929
C. killickii Nelmes 1955
C. kingii (R.Br. ex Boott) Reznicek 1990
C. kiotensis Franch. & Sav. 1878
C. kirganica Kom. 1914
C. kirinensis W.Wang & Y.L.Chang 1976
C. kirkii Petrie 1886
C. kitaibeliana Degen ex Bech. 1960
C. klamathensis B.L.Wilson & Janeway 2007
C. klaphakei K.L.Wilson 1996
C. knorringiae Kük. ex V.I.Krecz. 1935
C. kobomugi Ohwi 1930
C. kobresioidea (Kük.) S.R.Zhang 2015
C. koestlinii Hochst. ex Steud. 1855
C. kokanica (Regel) S.R.Zhang 2015
C. korkischkoae A.E.Kozhevn. 1987
C. korshinskyi Kom. 1901
C. koshewnikowii Litv. 1910
C. kotagirica Maji & V.P.Prasad 2015
C. koyaensis J.Oda & Nagam. 2008
C. kraliana Naczi & Bryson 2002
C. krascheninnikovii Kom. ex V.I.Krecz. 1941
C. krauseorum Boeckeler 1886
C. kreczetoviczii T.V.Egorova 1959
C. kuchunensis Tang & F.T.Wang ex S.Y.Liang 1998
C. kucyniakii Raymond 1955
C. kujuzana Ohwi 1932
C. kukkoneniana Luceño & Martín-Bravo 2015
C. kulingana L.H.Bailey 1920
C. kumaonensis Kük. 1909
C. kunlunsanensis N.R.Cui 2007
C. kurdica Kük. ex Hand.-Mazz. 1914
C. kuzakaiensis (M.Kikuchi) K.T.Takah. & M.N.Tamura 2023
C. kwangsiensis F.T.Wang & Tang ex P.C.Li 1999

Referenser

  • Mabberley, D. J.: Mabberley's plant-book: a portable dictionary of plants, their classification and uses, Cambridge University Press, Cambridge, UK 2008 (eng). ISBN 978-0-521-82071-4 (hardback). Libris. 
  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-07-02.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - starrsläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Den virtuella floran - Arkiverad Internet Archive Wayback Machine Läst 2024-04-04
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-05-31].
  • Linné, Carl von: Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas., Salvius, Stockholm 1753 (lat). Libris.