Bromus ramosus

Bromus ramosus Huds. 1762 Skugglosta
Släkte	Bromus
Undertribus	Bromeae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Skugglosta är en art i lostasläktet och tillhör familjen gräs. Det är en tuvbildande, flerårig ört som utmärker sig genom sina breda, linjära blad och höga växtsätt. Bladen växer både vid plantans bas och längs det ledade strået, och blir från 6 till 16 millimeter breda samt 20 till 60 centimeter långa. Strået är ihåligt, upprätt och kan nå en höjd på mellan 45 och 180 centimeter. I toppen utvecklas en öppen eller spretig vippa, där blommorna sitter samlade i småax. Denna typ av blomställning är karakteristisk för många gräs och underlättar vindpollinering.

Skugglosta har ett brett naturligt utbredningsområde som sträcker sig från västra Himalaya och Indien till stora delar av Europa. Den förekommer bland annat i Albanien, Assam, Österrike, Baltikum, Belgien, Bulgarien, Tjeckien och Slovakien, Danmark, östra Himalaya, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Grekland, Ungern, Iran, Irland, Italien, Nederländerna, norra Kaukasus, Norge, på Balkan, i Pakistan, Polen, Rumänien, på Sardinien, Sicilien, i Spanien, Sverige, Schweiz, Tibet, Transkaukasus, Turkiet och Ukraina.

Synonymer

Bromopsis ramosa (Huds.) Holub 1973

Bromus altissimus Weber 1780

Festuca ramosa (Huds.) Guss. 1827, nom. illeg.

Zerna ramosa (Huds.) Lindm. 1918

Avena nemoralis (Huds.) Salisb. 1796

Bromopsis chitralensis (Melderis) Holub 1977

Bromopsis fedtschenkoi (Tzvelev) Czerep. 1981

Bromus asper Murray 1770

Bromus asper ssp. serotinus (Beneken) Nyman 1882

Bromus chitralensis Melderis 1970

Bromus dumetorum Lam. 1779

Bromus giganteus Vill. 1787, nom. illeg.

Bromus hirsutissimus Cirillo 1817

Bromus hirsutus Curtis 1821, nom. illeg.

Bromus montanus Scop. 1771

Bromus montanus Retz. 1779, nom. illeg.

Bromus nemoralis Huds. 1778

Bromus nemorosus Vill. 1786

Bromus pseudoasper Schur 1866

Bromus ramosus ssp. serotinus Bech. 1928

Bromus ramosus ssp. serotinus (Beneken) Kneuck. 1903

Bromus serotinus Beneken 1845

Bromus sylvaticus Vogler 1776, nom. illeg.

Festuca aspera (Murray) Mérat 1821, nom. illeg.

Festuca wightiana Steud. 1854

Forasaccus asper (Murray) Bubani 1901

Schedonorus asper Murray 1770

Schedonorus serotinus (Beneken) Rostr. 1864, nom. illeg.

Zerna aspera (Murray) Gray 1822

Zerna ramosa ssp. fedtschenkoi Tzvelev 1971

Etymologi

Det vetenskapliga namnet ramosus fick arten av William Hudson i publikationen Flora Anglica när den gavs ut 1762. Ordet ramosus är ett latinskt adjektiv som betyder ”grenad” eller ”förgrenad”, och är bildat från substantivet ramus, som betyder ”gren” eller ”kvist”. I originalbeskrivningen karakteriseras arten som “Bromus panicula ramosa nutante scabra” – det vill säga med en förgrenad, nedhängande och sträv vippa. Denna tydligt förgrenade blomställning gör arten lätt att känna igen inom lostasläktet och förklarar valet av artepitet.

Det svenska namnet skugglosta syftar på artens naturliga växtmiljö. Redan i Hudsons beskrivning anges att den ofta växer “in sylvis et sepibus”, det vill säga i skogsområden och vid häckar. Arten trivs i halvskuggiga miljöer, vilket både det svenska och vetenskapliga namnet på olika sätt speglar – det ena genom växtplats, det andra genom växtsätt.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-28].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-28.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-28].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Hudson, William: Flora anglica, exhibens plantas per regnum Angliæ sponte crescentes, distributas secundum systema sexuale., impensis auctoris: prostant venales apud J. Nourse, et C. Moran, Londini 1762 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.124863. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.