Rumex acetosa

Rumex acetosa L. 1753 Ängssyra
Släkte	Rumex
Familj	Polygonaceae
Ordning	Caryophyllales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Ängssyra är en flerårig ört i skräppsläktet i familjen slideväxter.

Stjälken är upprätt, förgrenad och upp till 100 centimeter hög. De nedre bladen är pillika, 2,5 till 13 centimeter långa och 1,5 till 5 centimeter breda. Längre upp på stjälken är bladen smalare.

Överst på stjälken sitter blommorna i avlånga samlingar. Han- och honblommor finns på olika plantor, en tvåbyggare. Blomfärgen varierar från rosa till gul.

Det ursprungliga utbredningsområdet är i Europa och norra Afrika samt i tempererat klimat i Asien men den har även naturaliserats i andra områden i världen. Ängssyrans habitat är ängar, vägrenar, skogsgläntor och liknande marker. Den har starkt syrlig smak och kan ätas som grönsak. Blad kan samlas in från unga plantor och tillagas som spenat. Förr användes den även som läkeväxt.

• 

  Blommor

• 

  Frukter

• 

  Illustration

Underarter och varieteter

• Rumex acetosa var. fontanopaludosus (Kalela) Hyl. 1966
• Rumex acetosa ssp. hibernicus (Rech.f.) Akeroyd 1989
• Rumex acetosa var. hydrophilus Wiinst. ex Hyl. 1966
• Rumex acetosa ssp. islandicus (Á.Löve) Ö.Nilsson 1996
• Rumex acetosa var. serpenticola Rune 1957 - smal ängssyra
• Rumex acetosa ssp. vinealis (Timb.-Lagr. & Jeanb.) O.Bolòs & Vigo 1974

Synonymer

• Acetosa agrestis Raf. 1838
• Acetosa amplexicaulis Raf. 1838
• Acetosa angustata Raf. 1838
• Acetosa bidentula Raf. 1838
• Acetosa fontanopaludosa (Kalela) Holub 1976 → R. acetosa var. fontanopaludosus
• Acetosa hastifolia Schur 1866
• Acetosa hastulata Raf. 1838
• Acetosa hibernica (Rech.f.) Holub 1977 → R. acetosa ssp. hibernicus
• Acetosa magna Gilib. 1792
• Acetosa officinalis Gueldenst. ex Ledeb. 1850
• Acetosa olitoria Raf. 1838
• Acetosa pratensis Garsault 1764
• Acetosa pratensis Mill. 1768
• Acetosa subalpina Schur 1866
• Acetosa vinealis (Timb.-Lagr. & Jeanb.) Holub 1976 → R. acetosa ssp. vinealis
• Lapathum acetosa (L.) Scop. 1771
• Lapathum pratense Lam. 1779
• Rumex acetosus St.-Lag. 1880
• Rumex acidus Salisb. 1796
• Rumex acuminatus Campd. 1819
• Rumex agrestis Raf. 1838
• Rumex amplexicaulis Raf. 1838
• Rumex angustatus Raf. 1838
• Rumex bidentula Raf. 1838
• Rumex biformis Lange 1857
• Rumex bulbosus Campd. 1819
• Rumex commersonianus D.Dietr. 1840
• Rumex commersonii Campd. 1819
• Rumex fontanopaludosus Kalela 1940 → R. acetosa var. fontanopaludosus
• Rumex hastatulus Raf. 1838
• Rumex hastulatus Raf. 1838
• Rumex hibernicus Rech.f. 1961 → R. acetosa ssp. hibernicus
• Rumex hispanicus W.D.J.Koch 1844
• Rumex hortensis Vis. ex Nyman 1881
• Rumex micranthus Campd. ex Meisn. 1856
• Rumex mutabilis Campd. ex Meisn. 1856
• Rumex oblongus Campd. 1819
• Rumex olitoria Raf. 1838
• Rumex oxyotus Campd. 1819
• Rumex planellae Pau & Merino 1906
• Rumex pratensis Dulac 1867
• Rumex pseudoacetosa Bertol. 1840
• Rumex sagittifolius Campd. 1819
• Rumex stenophyllus Timb.-Lagr. & Jeanb. 1864
• Rumex triangularis DC. 1815
• Rumex vinealis Timb.-Lagr. & Jeanb. 1864 → R. acetosa ssp. vinealis

Referenser

• Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
• Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-15.
• IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-15].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - ängssyra - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9