Urtica dioica

Från Plantae
Version från den 23 juli 2014 kl. 06.06 av Helena (diskussion | bidrag) (+ utbredning)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Urtica dioica
L. 1753
Brännässla
Urtica dioica07 ies.jpg
Släkte Urtica
Familj Urticaceae
Ordning Rosales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Brännässla är en ört i familjen nässelväxter vars främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.

Bladen är sågade. Blommorna är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. Frukten är en nöt.

Brännässlans utbredningsområde är i den palearktiska regionen.

Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, nässelsnärja, parasiterar på bland annat brännässla.

Användning

Späda skott kan skördas på våren och användas till nässelsoppa. Stjälkarna ger starka fibrer som kan användas till ett fint tyg, så kallad nättelduk. Detta tyg var förstås vanligare förr än nuförtiden eftersom tillverkningen är tidsödande. Det går att tillverka växtnäring av brännässlor. Nässelskott läggs i en balja med vatten och får jäsa där ett par veckor. Sedan silas nässlorna bort. Näringen ska spädas med cirka 10 delar vatten innan den används.

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - brännässla - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Roskov Y.; Ower G.; Orrell T.; Nicolson D.; Bailly N.; Kirk P.M.; Bourgoin T.; DeWalt R.E.; Decock W.; Nieukerken E. van; Penev L.; eds. (2020). Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 2020-04-16 Beta. Digital resource at www.catalogueoflife.org/col. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. ISSN 2405-8858. (Läst 2014-07-23)