Urtica dioica: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(+ utbredning)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 12: Rad 12:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''Brännässla''' är en [[ört]] i familjen [[nässelväxter]] vars främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.  
'''Brännässla''' är en [[ört]] i [[nässelsläktet]] i familjen [[nässelväxter]].
 
Brännässlans främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.  


[[Bladen]] är sågade. [[Blommorna]] är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. [[Frukten]] är en nöt.
[[Bladen]] är sågade. [[Blommorna]] är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. [[Frukten]] är en nöt.


Brännässlans utbredningsområde är i den [[palearktiska regionen]].
Brännässlans utbredningsområde är i [[Europa]], [[norra Afrika]] och i [[Asien]].


Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, [[nässelsnärja]], parasiterar på bland annat brännässla.
Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, [[nässelsnärja]], parasiterar på bland annat brännässla.
Rad 27: Rad 29:


== Användning ==
== Användning ==
Späda skott kan skördas på våren och användas till nässelsoppa. Stjälkarna ger starka fibrer som kan användas till ett fint tyg, så kallad nättelduk. Detta tyg var förstås vanligare förr än nuförtiden eftersom tillverkningen är tidsödande. Det går att tillverka växtnäring av brännässlor. Nässelskott läggs i en balja med vatten och får jäsa där ett par veckor. Sedan silas nässlorna bort. Näringen ska spädas med cirka 10 delar vatten innan den används.
Späda skott kan skördas på våren och användas till '''nässelsoppa'''.  
 
Stjälkarna ger starka fibrer som kan användas till ett fint tyg, så kallad '''nättelduk'''. Detta tyg var förstås vanligare förr än nuförtiden eftersom tillverkningen är tidsödande.  
 
Det går att tillverka '''växtnäring''' av brännässlor. Nässelskott läggs i en balja med vatten och får jäsa där ett par veckor. Sedan silas nässlorna bort. Näringen ska spädas med cirka 10 delar vatten innan den används.


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 43: Rad 49:
|libris=793945
|libris=793945
}}
}}
* {{POWO|2021-09-06}}
* {{SKUD|7645|brännässla}}
* {{SKUD|7645|brännässla}}
* {{COL|col-dat=28th June 2014|dat=2014-07-23}}
</small>
</small>
[[Kategori:Urtica|dioica]]
[[Kategori:Urtica|dioica]]
Rad 59: Rad 65:
[[Kategori:Växter i centrala Europa]]
[[Kategori:Växter i centrala Europa]]
[[Kategori:Växter i Österrike]]
[[Kategori:Växter i Österrike]]
[[Kategori:Växter i Belgien]]
[[Kategori:Växter i Tjeckien och Slovakien]]
[[Kategori:Växter i Tjeckien och Slovakien]]
[[Kategori:Växter i Tyskland]]
[[Kategori:Växter i Tyskland]]
[[Kategori:Växter i Ungern]]
[[Kategori:Växter i Ungern]]
[[Kategori:Växter i Nederländerna]]
[[Kategori:Växter i Nederländerna]]
[[Kategori:Växter i Polen]]
[[Kategori:Växter i Schweiz]]
[[Kategori:Växter i Schweiz]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
Rad 68: Rad 76:
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Portugal]]
[[Kategori:Växter i Portugal]]
[[Kategori:Växter på Sardinien]]
[[Kategori:Växter i Spanien]]
[[Kategori:Växter i Spanien]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Europa]]
Rad 74: Rad 83:
[[Kategori:Växter i Grekland]]
[[Kategori:Växter i Grekland]]
[[Kategori:Växter i Italien]]
[[Kategori:Växter i Italien]]
[[Kategori:Växter på Kreta]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter på Sicilien]]
[[Kategori:Växter på Balkan]]
[[Kategori:Växter på Balkan]]
[[Kategori:Växter i östra Europa]]
[[Kategori:Växter i östra Europa]]
Rad 88: Rad 99:
[[Kategori:Växter i norra Afrika]]
[[Kategori:Växter i norra Afrika]]
[[Kategori:Växter i Algeriet]]
[[Kategori:Växter i Algeriet]]
[[Kategori:Växter i Libyen]]
[[Kategori:Växter i Marocko]]
[[Kategori:Växter i Marocko]]
[[Kategori:Växter i Tunisien]]
[[Kategori:Växter i Tunisien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
[[Kategori:Växter i Burjatien]]
[[Kategori:Växter i Tjita]]
[[Kategori:Växter i Irkutsk]]
[[Kategori:Växter i Krasnojarsk]]
[[Kategori:Växter i Tuva]]
[[Kategori:Växter i västra Sibirien]]
[[Kategori:Växter i västra Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sacha]]
[[Kategori:Växter i ryska Fjärran östern]]
[[Kategori:Växter i Amur]]
[[Kategori:Växter i Kamtjatka]]
[[Kategori:Växter i Chabarovsk]]
[[Kategori:Växter i Magadan]]
[[Kategori:Växter i Primorje]]
[[Kategori:Växter på Sachalin]]
[[Kategori:Växter i Centralasien]]
[[Kategori:Växter i Kazakstan]]
[[Kategori:Växter i Kirgizistan]]
[[Kategori:Växter i Turkmenistan]]
[[Kategori:Växter i Tadzjikistan]]
[[Kategori:Växter i Uzbekistan]]
[[Kategori:Växter i Kaukasus]]
[[Kategori:Växter i Kaukasus]]
[[Kategori:Växter i norra Kaukasus]]
[[Kategori:Växter i norra Kaukasus]]
Rad 98: Rad 128:
[[Kategori:Växter i västra Asien]]
[[Kategori:Växter i västra Asien]]
[[Kategori:Växter i Afghanistan]]
[[Kategori:Växter i Afghanistan]]
[[Kategori:Växter på Cypern]]
[[Kategori:Växter på östra Egeiska öarna]]
[[Kategori:Växter på östra Egeiska öarna]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
Rad 106: Rad 135:
[[Kategori:Växter i Kina]]
[[Kategori:Växter i Kina]]
[[Kategori:Växter i södra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i södra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i Inre Mongoliet]]
[[Kategori:Växter i Manchuriet]]
[[Kategori:Växter i norra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i norra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i Qinghai]]
[[Kategori:Växter i Qinghai]]
Rad 111: Rad 142:
[[Kategori:Växter i Xinjiang]]
[[Kategori:Växter i Xinjiang]]
[[Kategori:Växter i Mongoliet]]
[[Kategori:Växter i Mongoliet]]
[[Kategori:Växter i östra Asien]]
[[Kategori:Växter i Japan]]
[[Kategori:Växter i Korea]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter i Assam]]
[[Kategori:Växter i östra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i östra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i Indien]]
[[Kategori:Växter i Indien]]
Rad 117: Rad 152:
[[Kategori:Växter i Pakistan]]
[[Kategori:Växter i Pakistan]]
[[Kategori:Växter i västra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i västra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i Malesien]]
[[Kategori:Växter på Java]]
[[Kategori:Växter i Papuasien]]
[[Kategori:Växter på Nya Guinea]]

Versionen från 6 september 2021 kl. 18.06

Urtica dioica
L. 1753
Brännässla
Urtica dioica07 ies.jpg
Släkte Urtica
Familj Urticaceae
Ordning Rosales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Brännässla är en ört i nässelsläktet i familjen nässelväxter.

Brännässlans främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.

Bladen är sågade. Blommorna är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. Frukten är en nöt.

Brännässlans utbredningsområde är i Europa, norra Afrika och i Asien.

Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, nässelsnärja, parasiterar på bland annat brännässla.

  • Blommor

  • Brännhår

  • Nässelfjärilslarv på ett brännässleblad

Användning

Späda skott kan skördas på våren och användas till nässelsoppa.

Stjälkarna ger starka fibrer som kan användas till ett fint tyg, så kallad nättelduk. Detta tyg var förstås vanligare förr än nuförtiden eftersom tillverkningen är tidsödande.

Det går att tillverka växtnäring av brännässlor. Nässelskott läggs i en balja med vatten och får jäsa där ett par veckor. Sedan silas nässlorna bort. Näringen ska spädas med cirka 10 delar vatten innan den används.

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2021-09-06.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - brännässla - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9