Selenicereus vagans

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Selenicereus vagans
(K.Brandegee) Britton & Rose 1913
Selenicereus vagans.jpg
Släkte Selenicereus
Tribus Hylocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Selenicereus vagans är en art i nattkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Utbredningsområdet är i nästan alla delstater i Mexiko.

Selenicereus vagans är en litofyt och klättrar flitigt med många grenar som bildar stora tuvor. Luftrötter utvecklas ofta i mängder. Stammen blir 1 till 1,5 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 8 till 10 låga åsar.

Längs åsarna sitter areoler 1 till 1,5 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas många nålliknande taggar som är brungula och blir upp till 1 centimeter långa.

Blomman är vit och doftar mycket. Den blir upp till 15 centimeter lång och 15 centimeter i diameter. Hypantium och blompip har samlingar med spretande, nålliknande taggar. Frukten är elliptisk och rosenfärgad. Den blir upp till 7 centimeter lång och 3 till 5 centimeter i diameter.

Synonymer

Cereus longicaudatus F.A.C.Weber 1904
Cereus vagans K.Brandegee 1904
Mediocactus vagans (K.Brandegee) Doweld 2002
Selenicereus longicaudatus (F.A.C.Weber) Borg 1937

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-07.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-07].