Platanthera bifolia

Från Plantae
Version från den 22 januari 2022 kl. 09.08 av Helena (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Platanthera bifolia
(L.) Rich. 1818
Nattviol
Platanthera bifolia ENBLA02.JPG
Släkte Platanthera
Undertribus Orchidinae
Tribus Orchideae
Underfamilj Orchidoideae
Familj Orchidaceae
Ordning Asparagales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Nattviol är en orkidé i nattviolssläktet.

Nattviolen doftar mycket gott, men bara på natten. Blomman är vit eller gulvit med en lång, smal sporre, upp till 23 millimeter lång. Sporren är anpassad till pollinerande nattfjärilars långa sugsnabel. Blomman har en smal, hel läpp. Nattviolen har endast två större blad och detta syftar artepitetet bifolia på. Plantan blir mellan 15 och 30 centimeter hög.

Utbredningsområdet är i Europa, norra Afrika, Sibirien, Centralasien, Kaukasus, västra Asien och Mongoliet. Utbredningen i Sverige är från Skåne och norrut till Jämtland men även upp längs hela norrlandskusten. Den växer på skogsängar med något fuktig mark, mer sällan på torrare skogsmark. Det finns vanligen många plantor i samma område.

Det fanns en underart, skogsnattviol, P. bifolia ssp. latiflora som liknar nattviolen men blommorna sitter glesare och är mer grönvita. Denna underart anses numera vara en synonym till arten. Nattviolen är mycket lik en annan art: grönvit nattviol, Platanthera chlorantha. Bilden nedan visar skillnaden. Det förekommer men är sällsynt att nattviol och grönvit nattviol bildar hybrider.

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-01-22.
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - nattviol - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Den virtuella floran - Arkiverad Internet Archive Wayback Machine Läst 2022-01-22