Maihueniopsis clavarioides: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 19: | Rad 19: | ||
'''Fingeropuntia''' är en [[art]] i [[tuvopuntiasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i de [[argentinska]] provinserna [[Mendoza]] och [[San Juan]]. Den är lågväxande och består av tuvor med underjordiska stammar som utgår från en stor. Den har tjocka rötter som inte grenar sig mycket.<ref>{{Bokref/TCF|sid=400}}</ref> | '''Fingeropuntia''' är en [[art]] i [[tuvopuntiasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i de [[argentinska]] provinserna [[Mendoza]] och [[San Juan]]. Den är lågväxande och består av tuvor med underjordiska stammar som utgår från en stor. Den har tjocka rötter som inte grenar sig mycket.<ref>{{Bokref/TCF|sid=400}}</ref> | ||
Fingeropuntian är uppdelad i [[segment]] som har mörkt gråbrun hud och blir 2 till 3 centimeter långa. De har inga [[vårtor]] och är [[cylindriska]] till omvänt koniska med en platt topp. Längs segmenten sitter areoler relativt tätt. De är mycket små och sitter tätare på den övre delen av segmentet. Det finns inga [[glochider]] i areolen, men | Fingeropuntian är uppdelad i [[segment]] som har mörkt gråbrun hud och blir 2 till 3 centimeter långa. De har inga [[vårtor]] och är [[cylindriska]] till omvänt koniska med en platt topp. Längs segmenten sitter areoler relativt tätt. De är mycket små och sitter tätare på den övre delen av segmentet. Det finns inga [[glochider]] i areolen, men upp till 10 [[taggar]] som är nästan hårlika och sitter utplattade mot segmentet. [[Blomman]] utvecklas på sidan av segmentet och är gulgrön till olivgrön. Den blir upp till 4 centimeter lång. [[Hypanthium]] saknar areoler men har små fjäll där det även sitter hår och borststrån, särskilt längs övre kanten. [[Frukten]] är päronformad, torr och spricker upp lite ojämnt då den mognat. [[Fröna]] är mörkgrå, elliptiska och blir upp till 4 millimeter i diameter. De är lätt hoppressade och har en skrovlig yta.<ref>{{Bokref/NCL|sid=145-146}}</ref> | ||
== Synonymer == | == Synonymer == |
Nuvarande version från 23 augusti 2013 kl. 14.20
Maihueniopsis clavarioides (Otto ex Pfeiff.) E.F.Anderson 1999 Fingeropuntia[1] | |
Släkte | Maihueniopsis |
Tribus | Tephrocacteae |
Underfamilj | Opuntioideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Fingeropuntia är en art i tuvopuntiasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i de argentinska provinserna Mendoza och San Juan. Den är lågväxande och består av tuvor med underjordiska stammar som utgår från en stor. Den har tjocka rötter som inte grenar sig mycket.[2]
Fingeropuntian är uppdelad i segment som har mörkt gråbrun hud och blir 2 till 3 centimeter långa. De har inga vårtor och är cylindriska till omvänt koniska med en platt topp. Längs segmenten sitter areoler relativt tätt. De är mycket små och sitter tätare på den övre delen av segmentet. Det finns inga glochider i areolen, men upp till 10 taggar som är nästan hårlika och sitter utplattade mot segmentet. Blomman utvecklas på sidan av segmentet och är gulgrön till olivgrön. Den blir upp till 4 centimeter lång. Hypanthium saknar areoler men har små fjäll där det även sitter hår och borststrån, särskilt längs övre kanten. Frukten är päronformad, torr och spricker upp lite ojämnt då den mognat. Fröna är mörkgrå, elliptiska och blir upp till 4 millimeter i diameter. De är lätt hoppressade och har en skrovlig yta.[3]
Synonymer
- Opuntia clavarioides Otto ex Pfeiff. 1837
- Cylindropuntia clavarioides (Otto ex Pfeiff.) F.M.Knuth 1930
- Austrocylindropuntia clavarioides (Otto ex Pfeiff.) Backeb. 1941
- Puna clavarioides (Otto ex Pfeiff.) R.Kiesling 1982
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - fingeropuntia - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 400. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 145-146. ISBN 0953813444 (complete work). Libris.